Utrikesministeriets budgetförslag för år 2003

Anslagen för utrikesministeriets förvaltningsgren uppgår i budgetpropositionen för år 2003 till 722,3 miljoner euro. Jämfört med den egentliga budgeten för år 2002 utgör ökningen 10,7 miljoner euro. Av denna ökning förorsakas 7 miljoner euro av förändringar i budgeteringen av mervärdesskatteutgifterna. Istället för de momsutgifter som finansministeriet tidigare erlagt föreslås att de överförs till den egna budgeten för ettvart ministerium. Den övriga ökningen förorsakas i stor utsträckning av behoven för utvecklingssamarbete och för civilkrishantering.

I budgetpropositionen föreslås för verksamhetsutgifterna för utrikesministeriets förvaltningsgren 151,2 miljoner euro, vilket är en miljon euro mindre än under innevarande år. En orsak till detta är bl.a. de beräknade större intäkterna från visumavgifter.

Under år 2003 kommer man att fortsätta utvecklingen av styrningssystemen, organisationen och bedömningsmetoderna för framgångsrik verksamhet inom förvaltningsområdet på basis av det strategiska arbetet beträffande utrikesförvaltningen. Reformen av beskickningsnätet fortsätter i enlighet med regeringens linjedragning år 2002. Enligt nuvarande planer kommer en beskickning att nedläggas medan en del regionala beskickningar förstärks. Ministeriets administration kommer att strömlinjeformas för att öka effektiviteten och för att lösgöra resurser för andra uppgifter. Det nya lönesystemet träder i kraft år 2003 och förändringarna inom ersättningssystemet för utrikesrepresentationen håller på att snart kunna förverkligas. Utvecklingsarbetet baserar sig på de linjedragningar som gjordes i den utredning som överlämnades till riksdagens utrikesutskott sommaren 2001.

En ökning av anslagen för utvecklingssamarbete

Regeringen föreslår i enlighet med förhöjningsbeslutet senaste mars månad att nivån för anslaget för utvecklingssamarbete år 2003 blir 0,348 procent av bruttonationalinkomsten eller 506,8 miljoner euro. Ökningen jämfört med år 2002 uppgår till 27,5 miljoner euro. Under huvudtiteln för utrikesministeriet kommer anslag att beviljas för 412,8 miljoner euro av vilka utgifterna för det egentliga biståndssamarbetet uppgår till 371,2 miljoner euro. En betydande del av tilläggsfinansieringen är reserverad för den växande finländska andelen av EU:s budget för utvecklingssamarbete. Av de anslag som står utrikesministeriet till förfogande har något mera reserverats för civilkrishanteringen och för Globala miljöfonden (GEF) samt av anslagen för det egentliga utvecklingssamarbetet för de finländska andelarna till Europeiska utvecklingsfonden (EUF), humanitärt bistånd och medborgarorganisationernas verksamhet.

Förverkligandet av utvecklingssamarbetet baserar sig på statsrådets principbeslut år 2001 om operationaliseringen av u-landspolitikens mål inom Finlands utvecklingssamarbete. De centrala målen i beslutet är en allt högre grad av enhetlighet och komplettering av det bilaterala och det multilaterala samarbetet och EU-samarbetet, en koncentrering till ett färre antal länder och till större vägledande program, en minskning av fattigdomen i långvariga samarbetsländer, en klarläggning av den multilaterala utvecklingsfinansieringen samt ett bättre utnyttjande av potentialen inom medborgarsamhället.

Närområdessamarbetet får 30,3 miljoner euro

För närområdessamarbetet föreslås 30,3 miljoner euro i enlighet med statsrådets rambeslut 14.3.2002. I enlighet med den av regeringens ministerutskott för närområdessamarbete godkända närområdesstrategin stöder man politiska och ekonomiska förändringsprocesser inom närområdena. Målet är att främja stabilitet, välstånd, jämlikhet och fred i samhället samt att förhindra och lindra fenomen som ur finländsk synpunkt är negativa såsom miljö- och kärnskyddsrisker samt en utbredning av organiserad kriminalitet och epidemier.

Satsning på krishantering

För övriga utgifter inom utrikesministeriets förvaltningsgren föreslås sammanlagt 151,0 miljoner euro. Ökningen jämfört med innevarande år är 4,9 miljoner euro. Huvuddelen av ökningen beror på behoven inom civilkrishanteringen. FN:s, OSSE:s och EU:s ökande aktivitet inom denna sektor förutsätter också av Finland en växande insats.

Tyngdpunkten för den finländska krishanteringen vilar fortfarande på Balkan. Anslaget för den militära fredsbevarande verksamheten har beräknats enligt de sannolika styrkorna och uppgiftskraven för de finländska fredsbevarande trupperna.

Det föreslås att i budgetförslaget medta 72,5 miljoner euro för medlemsavgifter och finansieringsandelar för år 2003 för en del internationella organisationer - såsom FN-systemet, Europarådet och OSSE. Med detta anslag täcker man också bl.a. den finländska andelen av utgifter som förorsakas av det internationella klimatavtalet och utgifterna för ministeriets forskningsverksamhet.

Ministeriet har i sin budgetproposition till fullo beaktat finansministeriets förslag om att skära ner utgifterna för tjänsteresor med tio procent.

Tilläggsinformation: utrikesministeriets ekonomidirektör Pekka Mattila, tel. 1605 5850, ekonomisekreterare Mauri Rauhala, tel. 1605 5870, tf linjechefen vid biståndsavdelningen Seija Kinni, tel. 1605 6283 samt tjänstemannasekreterare Pekka Puustinen vid statssekreterarens kansli, tel. 1605 5029.