Europadomstolens dom i ett mål som gäller rättvis rättegång

Europadomstolen (EIT) meddelade den 9 november 2023 en dom i ett ärende som gäller rättvis rättegång. Enligt Europadomstolen har artikel 6 i Europakonventionen (rätt till en rättvis rättegång) inte kränkts.

Ändringssökanden var ett rättegångsbiträde med tillstånd som hade fått tillståndet återkallat genom ett beslut av rättegångsbiträdesnämnden 2015.

Ändringssökanden anförde besvär över beslutet hos hovrätten. Hovrätten höll en muntlig förhandling i ärendet.  Ärendet överfördes därefter för behandling i förstärkt sammansättning.  Denna sammansättning beslutade att hålla en ny muntlig förhandling. Hovrätten beslutade att rättegångsbiträdesnämndens beslut inte ändras.

Ändringssökanden anförde besvär över beslutet hos högsta domstolen som beviljade denne besvärstillstånd. Enligt ändringssökanden hade hovrätten bland annat förfarit felaktigt när den överförde målet till förstärkt sammansättning för behandling. Ändringssökanden ansåg också att den hovrättslagman som fattade beslutet var jävig i ärendet.

Högsta domstolen beslutade att hovrättens beslut inte ändras. Enligt högsta domstolens avgörande hade det inte framkommit någon grundad anledning att misstänka att hovrättslagmannen var jävig eller att överföringen av ärendet till förstärkt sammansättning inte hade skett på objektiva grunder.  Högsta domstolen ansåg också att det inte fanns någon grundad anledning att misstänka att den lagliga sammansättningen av den förstärkta sessionen när ärendet avgjordes inte hade handlat på ett oberoende och opartiskt sätt.

I besvärsskriften till Europadomstolen ansåg ändringssökanden att artikel 6 i Europakonventionen hade kränkts när hovrätten utan grund tog upp ärendet till ny behandling. Enligt besvärsskriften hade hovrättslagmannen också varit partisk i ärendet.

Europadomstolen ansåg (med röster 6-1) att artikel 6 i Europakonventionen inte hade kränkts när hovrätten beslutade överföra ärendet som gällde återkallande av rättegångsbiträdets tillstånd för behandling i en förstärkt sammansättning.

Enligt Europadomstolen framgick förutsättningarna för att överföra ärendet till förstärkt sammansättning tydligt av lagen.  Syftet med regleringen var att ge en stabil och bred grund för beslutanderätten i viktiga avgöranden oberoende av om ärendet hade behandlats av den tidigare sammansättningen eller inte. Ändringssökanden hade inte heller förlorat möjligheten att delta i beslutsförfarandet på grund av överföringen. I ärendet fanns också andra förfarandegarantier. Högsta domstolen hade också full behörighet att pröva ändringssökandens ärende eftersom den hade beviljat denne besvärstillstånd. Högsta domstolen har också kunnat avhjälpa eventuella brister i förfarandet i hovrätten.  

Enligt Europadomstolen fanns det inte några bevis på personligt jäv för den hovrättslagman som fattade beslutet om överföring.  Europadomstolen hänvisade till högsta domstolens detaljerade redogörelse för regleringen i målet och tillämpningen av den i ändringsökandens fall och konstaterade att det inte heller fanns någon anledning att misstänka att förutsättningarna för överföring av målet inte var objektivt uppfyllda och att det inte hade lämnats någon trovärdig redogörelse för de förfaranden som följts. Regleringen var också tillgänglig för ändringssökanden. Enligt Europadomstolen hade förfarandet i målet gett tillräckliga garantier för att utesluta berättigade tvivel om hovrättens opartiskhet.

Domen finns att läsa på Europadomstolens webbplats(Länk till en annan webbplats.) (Öppnar nytt fönster). 

Ytterligare information:

  • Krista Oinonen, enhetschef, enheten för människorättsdomstols- och konventionsärenden, Finlands statsombud i Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, tfn 0295 351 172
  • Satu Sistonen, lagstiftningssekreterare, enheten för människorättsdomstols- och konventionsärenden, tfn 0295 351 789
  • Utrikesministeriets e-postadresser har formen [email protected].