Rehn: "Släpp känslan av överlägsenhet"
EU:s ekonomikommissionär Olli Rehn fortsatte sin kampanj för Finlands deltagande i räddningen av EU:s krisländer. Enligt Rehn bromsar Finland sin egen utveckling genom att hindra stödet till krisländerna.
Den känsla av överlägsenhet som sprider sig i Finland gentemot länder som hamnat i kris oroar finska ekonomisakkunniga.
Enligt kommissionär Olli Rehn arbetar man i Grekland och Portugal under svåra förhållanden för att balansera ekonomin. Samtidigt råder här enligt Rehn en period av nationell själviskhet och en känsla av att vi skulle vara i en annan ställning.
"Finland klarar sig bra när det går bra för Europa", poängterade Rehn på onsdagen i Helsingfors vid diskussionsmötet "Euroländernas kris" arrangerat av utrikesministeriet.
Vid diskussionsmötet offentliggjordes Europainformationens nya utgåva av boken EU-basfakta, skriven av Marko Ruonala .
Enligt Martti Salmi, konsultativ tjänsteman vid finansministeriet, är Finland ingen mönsterelev i EU. Det är onödigt att förakta krisländerna när Finlands statsskuld växer och uppsägningar kommer fortlöpande.
Enligt honom är Finlands ansvarsförbindelser inte för stora, eftersom konsekvenserna för Finland i en ny ekonomisk kris skulle vara ännu mer omfattande.
Vad händer om?
Enligt Rehn och Salmi borde man för närvarande granska EU:s ekonomiska struktur som en större helhet och inte koncentrera sig på de problem som finns inom synhåll, såsom Portugal.
De gymnasister som fanns på plats ville dock diskutera vad som händer om krisländerna inte lyckas få sin ekonomi på rätt köl och återbetala sina lån.
"Inga åtgärder har planerats för den händelse att länderna inte lyckas återbetala sina lån", svarade Salmi.
Enligt Salmi är det viktigaste nu att man minimerar riskerna och genom en sparkampanj återställer marknadens förtroende. Att förstärka det ekonomiska systemet är enligt Rehn det viktigaste. T.ex. det omdiskuterade investeraransvaret kommer att tas med i reformerna.
Ändringar behövs också i systemet för regionstöd. Enligt Salmi är det skäl att tänka igenom stödens effektivitet, när man tidigare beviljat 62 miljarder euro till krisländerna som regionstöd.
Från valtal till handling i praktiken
Trots att ekonomin i Nordeuropa och Tyskland är på uppsving, är stöden som känt ett känsligt ämne under regeringsförhandlingarna.
Enligt Rehn polariserades valdebatten för mycket till två läger där det ena var för stöd till krisländerna och det andra emot det. En större helhetsbild om unionens framtid har saknats.
"Vi behöver internationellt samarbete även i framtiden, och i det ingår också Finlands insats", konstaterade Rehn.
Text: Kaarina Vainio
Foton: Eero Kuosmanen