Historien om Finlands representation i Irak
En revolution ägde rum i Irak i juli 1958, där kungen kastades ut. Finland erkände Republiken Irak den 1 augusti 1958. I praktiken skall den äldre staten erkänna den yngre, inte tvärtom.
Agremént begärdes från Bagdad den 15 maj 1959 för Finlands ambassadör i Ankara, Aaro Pakaslahti. Den 18 augusti 1959 rapporterade det turkiska informationskontoret att en företrädare för det irakiska utrikesministeriet hade informerat om att det hade beslutat att upprätta diplomatiska förbindelser med Finland. Det officiella positiva svaret på begäran om agremént nådde dock inte Finlands ambassad i Ankara förrän den 12 september 1959. Ankaras ambassadör Aaro Pakaslahti var ackrediterad till Bagdad 1959-1966.
Ambassaden i Bagdad grundades 1960. Leonid (Leo) Tauren arbetade som kansler i Bagdad åren 1960-1967. Den 1 mars 1967 utnämndes Arto Tanner till Finlands första Chargé d'Affaires i Bagdad. Han hade tjänsten fram till slutet av juni 1969, då han ersattes av Martti Lintulahti. Titeln på Lintulahti ändrades från Chargé d'Affaires till ambassadör den 29 december 1973, när Finland fick sin första ambassadör i Bagdad.
Martti Lintulahti tjänstgjorde som ambassadör fram till 1975, varefter Jaakko Keto övertog rollen som ambassadör 1975-1977. Från 1978 till 1981 var ambassadören Jan Groop, från 1981 till 1987 Håkan Krogius och från 1987 till 1990 Henry Söderman.
Höstkris i Bagdad 1990
Ambassadör Carl Arne Hartmans mandat i Bagdad började dramatiskt. Hartman erinrade sig själv om händelserna i utrikesdepartementets personaltidning Umiiri (3/1991), om hur han anlände till Bagdad med sin familj den 1 augusti 1990 och den första arbetsdagen 2.8. Ambassadpersonalen hade endast hunnit duka soffbordet på morgonen och han hann bara hålla ett välkomsttal innan de fick veta att Kuwait invaderat Irak. Festligheterna upphörde och sedan dess upptog Gulfkrisen all deras tid tills den utstationerade personalen återsändes till Finland runt årsskiftet under det förestående kriget.
Ambassadens förmåga att arbeta normalt upphävdes i början av kriget genom den intensiva sanktionstakten mot Irak som antogs av FN:s säkerhetsråd. Handel kunde inte främjas när handeln förbjöds, kassaflöden mellan Finland och Irak stoppades, påståenden från finska företag i Irak krävdes i onödan, det var inte ens värt att tänka på att vårda kulturella relationer etc. Det som återstod var att övervaka och rapportera om situationen i Helsingfors och - och framför allt - att hjälpa finländska medborgare som fastnat i Irak.
Hösten i Bagdad var en dyster och svår tid. Materiellt sett hade finländarna inga bekymmer, det fanns tillräckligt med mat och dryck och Nokias bastu var guld värd. I mitt sinne bröt emellertid ut osäkerhet och spänning, inte minst min oro för familjemedlemmar och vänner i Finland, som var lika drabbade av ångest och smärta. I detta avseende försvann situationen först när de sista finländarna hade turen att återvända hem i början av december, påminde Hartman om sina erfarenheter.
Antti Kuusela var den sista utstationerade tjänstemannen som lämnade i januari 1991. Finlands ambassads aktivitet i Bagdad avbröts, men något formellt beslut att stänga ambassaden togs aldrig. Efter 1991 drevs kontorslokalen av Marita Ertomaa-Al-Yitayim, en anställd kontorist, fram till 2006, då hon gick i pension.
Finlands ambassadör i Damaskus, Antti Koistinen, som var ansvarig för övervakningen av irakiska angelägenheter i regionen, gjorde ett kort besök i Bagdad i juni 2003. Syftet med resan var att bekanta sig med den allmänna situationen i Bagdad och att inspektera den finska ambassadens egendom, som skadades allvarligt till följd av kriget.
Säkerhetssituationen i Bagdad var fortsatt volatil. Det fanns ingen fungerande administration i Irak och därmed inga myndigheter med vilka utländska uppdrag kunde ha kontakt med. Bristen på administration hindrade också utförandet av kommersiella uppgifter. Den diplomatiska immuniteten hade upphävts för utländska uppdrag och diplomater i Bagdad, vilket naturligtvis begränsade utrymmet för handling.
Säkerhetssituationen i Bagdad var fortsatt volatil. Det fanns ingen fungerande administration i Irak och därmed inga myndigheter med vilka utländska uppdrag kunde ha kontakt med. Bristen på administration hindrade också utförandet av kommersiella uppgifter. Den diplomatiska immuniteten hade upphävts för utländska uppdrag och diplomater i Bagdad, vilket naturligtvis begränsade utrymmet för handling.
Enligt Ertomaa-Al Yitayim fanns det bara tre finska medborgare i Irak 2005, alla kvinnor. Andra hade lämnat pga en ständig fara för livet. I huvudstaden Bagdad stod den finska ambassaden tom, bevakad av beväpnade irakier. Vid någon tidpunkt avlägsnades alla emblem, den blå korsflaggan och namnskyltarna från ambassadbyggnaden. Den låga profilen behölls tills vidare. Kontorist Marita Ertomaa-Al-Yitayim, som hade varit på ambassaden sedan 1961, arbetade på distans hemifrån. Pendlingen hade blivit för farlig.
Uthyrningen av ambassadens kontor löpte ut den 1 augusti 2009, varav en ny kontorist som anställdes 2006 jobbade hemifrån. Sommaren 2010 började hon jobba i ett kontorsrum som hyrdes från den svenska ambassaden i Bagdad.
Sedan 2006 Finland representerat i Irak, först från Damaskus i Syrien och sedan från Beirut i Libanon.
2006-2008 Ambassadör Pertti Harvola (Damaskus)
2008-2012 Ambassadör Harri Mäki-Reinikka (Damaskus)
2013-2015 Ambassadör Kari Kahiluoto (Beirut)
2015-2016 Ambassadör Matti Lassila (Beirut)
Från 2016 till 2019 var Finlands ambassadör i Irak utrikesrådgivare Päivi Laine med säte i Helsingfors.
År 2019 blev de diplomatiska förbindelserna mellan Finland och Irak 60 år gamla. Finlands ambassad i Bagdad återupptog sin verksamhet efter en paus på nästan 29 år. Ambassadör Vesa Häkkinen överlämnade sin agreement till Iraks president, Barham Salih, den 9 december 2019. Ambassadör Matti Lassilas två års ämbetsperiod började den 1.9.2021 och Ambassadör Anu Saarelas den 1.9.2023.
Ny tid för ambassaden i Bagdad 2019
Formellt hade Finlands ambassad aldrig stängts, även om aktiviteten i Bagdad avbröts i januari 1991. Återupprättandet av en diplomatisk närvaro i Bagdad kommer att förbättra förutsättningarna för utveckling och upprätthållande av förbindelserna mellan Finland och Irak. Finland har redan investerat mycket i Iraks återuppbyggnad, genom både militärt och civilt krishanteringsarbete.
Finland och ambassaden strävar efter att diversifiera och intensifiera förbindelserna mellan länderna och förbättra inte bara samarbetet på den officiella och politiska nivån, utan också möjligheterna för finländska företag att verka i landet. Detta innebär också att delta i återuppbyggnadsprojekt genom internationella finansinstitut.
Ambassadens officiella öppningsceremoni hölls den 23 juli 2020 i samband med det officiella besöket av Finland utrikesminister Pekka Haavisto, där utrikesminister Haavisto och Iraks utrikesminister Fuad Hussein klippte bandet.
Bild: Finlands ambassad
Ambassaden låg i Bagdad i samma lokaler som den svenska och den norska ambassaden ända till den 20 juli. Efter att Sverige hade lämnat Irak flyttade ambassaden sin verksamhet till Hotel Royal Tulip Al Rasheed på Green Zone.
Honorärkonsulens historia med finländare
Dr. Nouri Al-Mosawi utnämndes till Finlands honorärkonsul i Mosul i mars 2021. På 1970- och 1980-talet samarbetade han med flera finska företag i Irak och Saudiarabien. Han representerade också ett irakiskt företag som var inblandat i byggprojektet Baghdad Island vid den tiden.
Baghdad Island är bara ett exempel på finländska projekt i Irak på 1980-talet. Det är ett fritidscenter som betjänar turism (1980–1983) byggt av det finska gemensamma konsortiet YIT/ Vesi-Pekka Oy, cirka 25 km norr om centrum av Bagdad på ön Tajiat vid floden Tigris.
Kontraktet omfattade t.ex. konstgjord sjö, parker, 64 meter högt vatten- och observationstorn, restauranger, amfiteater, boende, idrottsplatser och simbassänger. Området täcker nästan 100 hektar och var designat för cirka 20 000 personer. Maximalt antal anställda var 1 300, varav cirka 250 var från Finland, cirka 700 från Filippinerna och resten från andra håll. Värdet av hela byggkontraktet var cirka 100 miljoner dollar.
Öns byggnadsbestånd har försämrats på vissa ställen, men byggnadsbeståndet inkl. nöjesparken har genomgått några reparationer. För närvarande är ön under kontroll av det irakiska kulturministeriet. Målet för den nya investeraren är att långsamt återställa ön till dess tidigare ära, med respekt för de ursprungliga finska planerna.
En finsk by mitt i Irak på 1980-talet
På 1980-talet byggdes också en by i Finland för anställda i finska företag i Bagdad. Vid den tiden fanns det många finska företag i Irak, som YIT och Nokia. Det fanns också många andra byggprojekt. Finländarna planerade till exempel tre garnisoner i Irak i början av 1980-talet. Nokia drog el i fem olika distrikt i Bagdad. Dessutom byggde finländare dussintals skolor, Bagdads Kongresspalats, bostadsområden, två dammar, prefabricerade fabriker och skydd i Irak.
Nästan alla finländare som kom för att arbeta i Bagdadområdet och deras familjer bodde i en finsk by, ett område som kallades Suomi-by eller Finn camp. Eftersom många av de utstationerade arbetarna, främst män, tog med sig sina familjer, hade byn Suomi en grundskola. Det fanns så många finländska byggprojekt att den finska skolan i Bagdad hade mer än 60 elever som mest. Det fanns också bland annat butiker, ett hälsocenter, restauranger, flera pooler, en amfiteater, ett observationstorn, bastur och naturligtvis ett bibliotek. Det finns praktiskt taget inget kvar av den finska byn förutom tennisbanans betongbas.
Källor
UM Informationstjänst/ UM personaltidningen Umiiri 3/1991 och Umiiri 6/1991
2.7.2003 - Suurlähettiläs Koistinen tarkasti Suomen suurlähetystökiinteistön Bagdadissa
Helsingin Sanomat 22.8.2004 – Nainen Bagdadista(Länk till en annan webbplats.)
Turun Sanomat 23.10.2005 – Kanslianhoitaja ei käy viikkoihin ulkona(Länk till en annan webbplats.)
Iltalehti 25.9.2019 – Suomi-kylä keskellä Irakia(Länk till en annan webbplats.)