EU:s råd för allmänna ärenden fortsätter behandlingen av övergångsperioder

EU:s råd för allmänna ärenden försökte vid sitt möte måndagen 14.5. nå ett samförstånd för de övergångsarrangemang för personers fria rörlighet som är en del av EUs utvidgning. Medlemsländerna kunde dock inte enas och man blir tvungen att återkomma till frågan i juni. Utrikeshandelsminister Kimmo Sasi ansåg ordförandelandet Sveriges förslag om övergångsarrangemang i tre faser vara tillräckligt smidigt och fungerande. Modellen tar också hänsyn till den oro som finns i oilka medlemsländer om de osäkerhetsfaktorer som förekommer vid arbetskraftens rörlighet. Tyskland och Österrike har velat ha en möjlighet att begränsa gränshandeln med tjänster genom interimistiska nationella åtgärder. Minister Sasi poängterade att fri rörlighet för tjänster är en av EUs fyra centrala friheter och är nödvändig för att den inre marknaden skall kunna fungera. Därför borde utgångsläget vara att bevilja fri rörlighet omedelbart då de nya medlemsländerna blivit antagna. För att lösa Tysklands och Österrikes specialproblem är Finland berett att gå vidare i enlighet med en skräddarsydd lösningsmodell, men Sasi påpekar att dylika lösningar inte får bli prejudikat. Lösningen bör också vara geografiskt och branschvist begränsad. I Finland tänker man klara av eventuella problem med kringgående av lagstiftningen för handel med tjänster genom en effektiv nationell övervakning.

I det gemensamma mötet med försvarsministrarna behandlade EUs utrikesministrar också utvecklingen av EUs säkerhets- och försvarspolitik. De antog ett dokument som ger riktlinjerna för krishanteringsövningar inom EU, samt ett första program för dylika övningar för 2001-2006. Dokumentet gäller för beslutsfattningsmaskineri och staber, inte för inövning av trupper. Dessutom antog rådet ordförandelandets konklusioner från polisresurskonferensen 10.5. och körde igång förberedelserna för en motsvarande resurskonferens på ministernivå i november.

Rådet för allmänna ärenden diskuterade också utvecklingen av samarbetet mellan EU och FN inom krishanteringen och konfliktförebyggandet. Genom att utveckla EUs krishanteringskapacitet kan man stöda och komplettera FNs verksamhet. Därtill ansåg man att det behövdes koordinering på fältet både inom den militära som den civila krishanteringen och samarbete i utbildningen av krishanteringsstyrkor. FNs generalsekreterare Kofi Annan deltog i diskussionen i området på en supé måndag kväll tillsammans med ministrarna frånmedlemsländerna.

Rådet för allmänna ärenden diskuterade även sitationen i Makedonien (FYROM), Syd-Serbien och Montenegro och gofkände konklusionerna om Väst-balkan. Rådet fördömde terroristattackerna mot norra Makedonien, men uppmanade också de makedoniska regeringen att vara så restriktiv som möjligt och göra sitt yttersta för att undvika civila offer. Rådet uppmanade även den albanska gemensakapen i Kosovo och Albaniens politiska ledare att använda sitt politiska inflytande för att återställa freden och stabiliteten. EU ansåg att bildandet av en bredbasig politisk regering i Makedonien är en god grund för en demiokratisk dialog. EU hoppades också på att man så snabbt som möjligt åstadkomemr konkreta resultat.

Stabilitets- och associationsavtalet mellan EU och Kroatien paraforerades i samband med rådets session. EU Council of Ministers/Council/General Affairs(Linkki toiselle web-sivustolle.)







EU
kriisinhallinta