Finländare i FN: ”Många vet inte hur fina saker FN uträttar”

FN:s befolkningsfonds Heimo Laakkonen jobbade en tid i ett fältkontor med arbetskamrater från 21 olika länder. Sådant är en stor rikedom, tycker han.

Heimo Laakkonen rekommenderar att man börjar sin FN-karriär ute på fältet. Och han påpekar att man ska vara beredd att flytta omkring. Foto: Tiia Rantanen.

Vem är du?

Anskaffningschef Heimo Laakkonen från Förenta Nationernas befolkningsfond UNFPA.

Vad gör du i FN?

Jag svarar för UNFPA:s anskaffningsavdelning. UNFPA är en internationell utvecklingsorganisation vars syfte är att se till att varje kvinna, man och barn ska ha lika goda möjligheter i livet. Jag är den enda finländaren här.

Vi lever i en svår tid för medelanskaffning, men det går bra för oss. Finland är den fjärde största av våra basfinansiärer.

Vilken utbildning har du?

Jag har faktiskt en intressant utbildning bakom mig. Jag är kandidat i förskolepedagogik och specialpedagogik samt magister i specialpedagogik och psykologi. Jag är alltså psykolog. Jag jobbade på min doktorsavhandling i Kuopio men slutförde den aldrig.

Hur kom du att jobba för FN?

Jag var lektor vid Joensuu universitet och Tammerfors yrkeslärarhögskola, men ville ha mera internationella uppgifter. Då sökte jag mig till Unesco, FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur som Junior Professional Officer och placerades  i Kingston, Jamaika.  Efter det har jag inte velat återvända till universitetsvärlden.

År 1987 började jag på utrikesministeriet. Medan jag jobbade på ministeriets avdelning för utvecklingssamarbete samarbetade jag med FN-organisationerna och erbjöds en tjänst vid Unicef. På den vägen är jag. Min nuvarande tjänst vid UNFPA har jag haft i tre år.

Varför just FN?

Jag beslöt mig redan i gymnasiet för att jag skulle ha en internationell karriär. Jag visste också att min utbildning är till nytta inom FN. Multilateralismen är en av de största orsakerna till att jag sökte mig till FN. Jag visste att möjligheterna där är mångsidiga.

Vad är det bästa med ditt arbete?

Det är givande att verka i en mångkulturell arbetsgemenskap. En gång räknade vi ut att på fältkontoret där jag då jobbade var vi 21 olika nationaliteter. Det är en rikedom. Jag tycker också om att bo utomlands. Annars skulle jag inte hålla på med det här.

Hur ser din framtid ut?

Jag är mycket nöjd med det utmanande arbete som jag nu har. Rörligheten är förstås typiskt för FN-jobb och jag kanske ännu blir intresserad av något fältuppdrag.  Jag söker inte aktivt men om någonting intressant dyker upp tar jag nog chansen. Och när man flyttar så ofta som jag börjar man redan efter några år på samma plats tänka att det kanske är dags att röra på sig igen.'

Nämn det mest outplånliga minnet från din karriär

När jag jobbade på fältet för Unicef fanns det många fina stunder när man på riktigt kunde göra någonting för kvinnor eller barn. Det kunde röra sig om lagstiftning, barnvänligt kommunsamarbete eller att få hjälpen ända fram vid en naturkatastrof.

Många vet inte hur fina saker FN uträttar. Här finns personal som verkligen ägnar sig helt och hållet åt sitt arbete.

Tiia Rantanen