Filmen Tove är en skildring av en modern och stark konstnär
Zaida Bergroths film om Tove Jansson får sin efterlängtade premiär i Finland i början av oktober och till Sverige kommer filmen lite senare under vintern. Filmen berättar om konstnären som tog risker i sina relationer och sökte sin konstnärliga riktning i det efterkrigstida Helsingfors. I huvudrollen ses Alma Pöysti.
”Jag vet inte när muminboomen tar slut, men Tove-boomen slutar säkert redan imorgon!” skämtade Jansson om sin ålder inför tv-kamerorna på sin åttionde födelsedag 1994. Årtionden senare är Tove-febern starkare än någonsin. På sistone har det gjorts biografier, konstutställningar och pjäser om hennes liv. Förutom muminmamman har man äntligen lärt sig att se henne som konstnär med en sällan skådad produktivitet. Nu är det dags för en filmatisering.
”Händelserna i filmen inspirerar hennes historier om mumintrollen. Men det är ingen muminfilm”, förklarar filmens producent Andrea Reuter för SVT.
En berättelse om de avgörande åren
Filmen är en berättelse om en disciplinerad kvinna som söker riktning både som konstnär och i kärlekslivet. Hur lyckas hon med det i det efterkrigstida Finland? Toves inre konflikter färgas av en utmanande relation till sin pappa, ett triangeldrama och första kärleken till en kvinna. Över huvud taget verkar lycka och en framgångsrik konstnärskarriär vara en omöjlig ekvation. På grund av dessa teman valde manusförfattaren Eeva Putro noggrant att fokusera filmens tidsperiod till åren 1943–1956.
Enligt producenten Reuter kan man i filmen Tove äntligen upptäcka henne som den moderna och starka figuren hon var. Historian har en given plats i dagens Finland, som fortfarande har få filmer som speglar homosexualitet.
Alma Pöysti, som spelar huvudrollen i filmen, säger att man kan se Tove som en feminist men egentligen ville hon inte delas in i något fack. ”Hon var en pionjär på väldigt många sätt”, berättar Pöysti för Yle.
Förtrollande rollprestation
Pöystis huvudrollsprestation har redan hyllats som ”förtrollande” av den internationella filmtidskriften Variety. Och inte utan anledning: Pöysti har bekantat sig med rollen som Tove redan på scenen på Svenska Teatern. Ändå berättar hon för Yle att hon var lycklig, rörd och även överväldigad när hon fick veta om rollen. Pöysti är tacksam över möjligheten att föra sitt tidigare bakgrundsarbete vidare. Den här gången lärde hon sig till och med att måla och skriva med bläckpenna enligt Toves handstil.
Vid sidan av Pöysti ses Krista Kosonen (Vivica Bandler) och Shanti Roney (Atos Wirtanen) i filmens övriga huvudroller. För regin står Zaida Bergroth.
Självklart på finlandssvenska
Tove är den största och dyraste finlandssvenska filmen någonsin. Redan från början var det klart att filmen om den finlandssvenska kulturens mest betydelsefulla konstnär skulle spelas på svenska. ”Det fanns ingen fråga om det”, konstaterar Reuter.
Även Alma Pöysti glädjer sig över språkvalet. Enligt henne har man redan gjort flera filmer om finlandssvenskar på finska. Då förlorar man mycket av dubbelkulturens särprägel.
”Vi får föra vidare vår historia om den finlandssvenska kulturen”, summerar hon.
Text: Jussi Ala-Lahti
Foto: Tommi Hynynen/Nordisk Film