"Språkens status är viktigt för barnens vilja att tala fler språk"

På fredag den 21 februari infaller den internationella modersmålsdagen – vars syfte är att främja språklig mångfald. För barn i flerspråkiga familjer är det viktigt att språken de lär sig är väl accepterade i landet de bor i, säger läraren Tiia Ojala.

Tiia Ojala keltaisessa villapaidassa katsoo suoraan kameraan.
Foto: Juliana Wiklund

En vanlig utmaning i flerspråkiga familjer är när barn vägrar prata sitt andra eller tredje modersmål, utan ständigt svarar på sitt huvudspråk. Tiia Ojala pekar på att det bland annat kan bero på att barn känner sig underlägsna när de talar på det språket.

– Barns identitet påverkas starkt i situationer då modersmålet är ett språk som inte har så hög status i landet man bor i. Till exempel finskan har inte alltid haft en så stark status i Sverige, även om den har det idag. För flerspråkiga barn är det extremt viktigt att barnen får känna sig accepterade på alla språk, så att de inte känner sig sämre när de ska tala något av sina andra språk, säger hon.

– Det är vanligt att man börjar prata ett språk med sitt barn men sedan ger upp, eftersom man har intrycket att barnet ändå inte lär sig språket. Det är synd. Även om det andra modersmålet inte skulle bli lika starkt som första språket så är det ändå en rikedom och ett språk som framförallt kommer ha en stark känslomässig innebörd mellan barn och förälder.

Tiia Ojala är språklärare, läromedelsförfattare och föreläser om språk och kunskapsutvecklande arbetssätt. Det viktigaste för flerspråkiga familjer är att vara konsekventa i hur och när man talar de olika språken, säger hon.

– Man måste sätta upp sina egna regler, även om det inte finns något tydligt rätt och fel. Har vi gäster hemma som inte förstår finska, så pratar jag svenska också med barnen, även om vi i andra fall pratar finska hemma. Till exempel kan man göra så att man läser en bok som är skriven på svenska, men när jag med barnen diskuterar om boken, så gör vi det på finska säger hon och fortsätter:

– Jag förbjuder inte mina barn från att prata svenska hemma, men jag låter dem veta att vårt hemspråk är finska. Om de säger något på svenska så upprepar jag det på finska, så att de i nästa mening förhoppningsvis använder de finska termerna. Det är inte skadligt att hoppa mellan språk, men för barnen är det bra att lära sig att det till exempel är ett språk som pratas hemma, och ett annat i klassrummet.

En annan viktig metod enligt henne är så kallad passiv korrigering, vilket innebär att när barnen säger något fel på ett språk, så bör man upprepa detta men på ett korrekt sätt.

I familjer där endast en av föräldrarna talar ett ytterligare språk, är det viktigt att ändå ha en positiv inställning till både det andra språket och kulturen.

–  Det är alltid positivt om den andra partnern också lär sig språket i fråga, men framför allt måste partnern acceptera att det kommer vara situationer där den inte förstår vad som sägs.

Den 21 februari varje år infaller den internationella modersmålsdagen, som instiftades av Unesco år 1999. Syftet är att påminna om alla människors rätt till att fritt tala och skriva sitt modersmål, samt vikten av undervisning också på minoritetsspråk.

I Sverige finns fem officiella minoritetsspråk: Finska, meänkieli, samiska, romani chib och jiddisch. Det saknas officiell statistik på hur många personer som talar finska i Sverige, men enligt de flesta uppskattningar uppgår siffran till 200 000–300 000 personer.

Enligt Tiia Ojala är forskningen idag tydlig kring att flerspråkighet har en positiv inverkan på barn.

– Förut pratade man om "halvspråkighet" – och man trodde att flerspråkighet skulle innebära att man lär sig samtliga språk sämre. Idag visar forskning väldigt tydligt på att flerspråkighet har många fördelar. Det ökar kreativiteten, språkförmågan, och det metakognitiva medvetandet. Barn som vuxit upp med flera språk har också lättare att senare i livet lära sig nya språk.