Nepal: Lång väg till grundlag

Nepal har redan i tre år försökt stifta en grundlag som skulle jämna vägen mot ett stabilt samhälle. Nästa tidsfrist är i slutet av augusti.

”Finlands modell” är ett begrepp som dykt upp ofta under processen med Nepals grundlag. Av landets maktpartier vill maoisterna ha ett presidentstyrt system medan Nepals kongressparti vill ha ett parlamentstyrt system. För tillfället försöker man gissa sig till vilken kompromiss man kommer att nå, en som liknar Finlands modell eller möjligtvis en som påminner om Frankrikes.

Leena Rikkilä, som arbetar för internationella IDEA (Institute for Democracy and Electoral Assistance), har noggrant följt med grundlagsprocessen i Nepal och säger att de svåraste frågorna gäller just regeringsformen, valsystemet samt på vilken basis delstaterna ska bildas.

I Kushadevi i distriktet Kavre finns en av invånarna vald kommitté som övervakar att medborgarnas rättigheter förverkligas och som ger juridisk hjälp. Den leds av Kamala Adhikari. Många av ärendena gäller brott mot rättigheterna för de kvinnor som lever ensamma. Bild: Narendra Shrestha

Processen bromsas av att man inte vet vilket öde som väntar de maoistsoldater som fortfarande bor i läger i distrikten. Modellen med två parallella arméer är farlig för den sköra freden, men i vilken mån kan maoisterna integreras i landets armé och hurdana ersättningar ska betalas ut till de soldater som hamnar i det civila? Och vilken av frågorna vågar man enas om först?

Staten är jag

Konungadömet i Nepal krossades i folkresningen i april 2006. Fredsavtalet som slöts senare samma år föregicks av en tio år lång intern konflikt där de dåligt behandlade folkgruppernas missnöje växte till sig och blev maoistgerillans motståndsrörelse.

I det första valet som ordnades 2008 blev maoisterna överraskningssegrare. Partiet fick 38 procent av platserna i nationalförsamlingen. De tre åren efter valet har varit politiskt instabila, premiärministrarna har bytts ut och regeringarna splittrats.

Samtidigt förväntar sig de vanliga nepaleserna att åren av fred ska hämta med sig den utveckling som det fattiga landet så akut behöver. Det finns till och med ett eget ord för det i Nepal: fredsdividend.

Samtidigt som man försöker lösa de stora statliga tvisterna i grundlagsstiftandet handlar det också om frågor som definierar enskilda människors och familjers liv. Både internationella och nationella organisationer har blivit oroliga över frågan om medborgerskap.

Både mor och far

Enligt Nepals tidigare grundlag beviljades ett barn medborgerskap enbart om fadern var nepales. Enligt den temporära grundlag som nu är i kraft räcker det om antingen modern eller fadern är nepalesisk. Men under arbetet med den nya grundlagen har tanken vuxit fram om att både modern och fadern bör vara nepaleser för att medborgerskap ska beviljas.

Netra Timsina, generalsekreterare för förbundet för Nepals medborgarorganisationer, säger att organisationsfältet noggrant följer med grundlagsprocessen. Bild: Narendra Shrestha

Om det striktare medborgarskapskravet skrivs in i grundlagen blir en stor grupp barn utan medborgarskap och de grundrättigheter det innebär. Om barnet saknar medborgarskap saknar det också socialt skydd. Utan medborgarskap är det till exempel inte möjligt att gå i högskola, få ett pass eller öppna bankkonto.

FN:s flyktingorganisation UNHCR betonar att de formuleringar man nu planerar för grundlagens medborgarskapsparagrafer också strider mot internationella avtal.

De nepalesiska medborgarorganisationern har aktivt motsatt sig de planerade medborgarskapsparagraferna.

"De skulle skapa en stor samhällelig ojämlikhet. Många tusen barn skulle riskera att stå utan hemland", säger Netra Timsina som leder förbundet för Nepals medborgarorganisationer.

Den nuvarande grundlagen i Nepal behandlar män och kvinnor ojämlikt då det handlar om medborgarskap. En utländsk kvinna som gifter sig med en nepalesisk man får omedelbart medborgarskap om hon avsäger sig sitt tidigare medborgarskap. Men en utländsk man som gifter sig med en nepalesisk kvinna måste vänta i 15 år innan han kan anhålla om medborgarskap.

Giftermål med utlänningar är vanliga i ett land där 100 000 unga vuxna årligen åker utomlands för att jobba och en ännu större mängd, som ingen för statistik över, pendlar mellan Indien och Nepal.

Erja-Outi Heino