Bhutan: Skogsdata samlas med smarttelefon och laser
Skogarna i Bhutan hotas av befolkningstillväxten, den ekonomiska utvecklingen, urbaniseringen, skogsbränderna och den illegala avverkningen.
Bhutan är ett litet kungadöme i Himalaya, där beslutsfattarna i enlighet med sin nationella utvecklingsfilosofi försöker göra sina invånare lyckligare, och intresserar sig för de nyaste teknologiska innovationerna.
Bhutan är bland annat ute efter att vara bland de första när det gäller laserskanning.
Det handlar om en fjärrmätningsmetod som producerar en tredimensionell bild, exempelvis av skogars och terrängers uppbyggnad. I Finland använder sig bland andra skogscentralerna av laserskanning, som grund för skogsplaneringen.
Laserskanningen går till så att mätinstrumentet skickar laserstrålar från ett flygplan eller en helikopter mot marken. Strålen reflekteras tillbaka från objektet, instrumentet mäter avståndet och räknar ut koordinaterna. Det punktmoln som bildas av koordinaterna analyseras och ger exakt information. Informationen kan förenas med information man fått från terrängprov och satellitbilder.
Samma teknologi används i större skala i Nepal, där ett utvecklingssamarbetsprojekt som finansieras av Finland utreder landets skogsresurser.
Nu är också Bhutan intresserat av den nya teknologin. Det finländska företaget Arbonaut Oy, som specialiserar sig på geodatalösningar i samband med förvaltning av naturresurser, besökte Bhutan i mars och presenterade geodatateknologins och laserskanningens möjligheter.
I samarbete med WWF Nepal utbildade företaget bhutanska tjänstemän i att uppskatta skogarnas koltillgångar.
WWF förverkligar det omfattande skyddsprogrammet Living Himalayas som strävar efter hållbar användning av naturresurser och kontroll av klimatförändringen i Bhutan, Nepal och norra Indien.
Skogarna måste bevaras för kommande generationer
Det är viktigt att skogsresurserna uppskattas för Bhutan har i sin grundlag förbundit sig att bevara minst 60 % av sina skogar åt kommande generationer.
De uppgifter man har om bergstrakternas skogsbestånd är delvis mer än 30 år gamla. Skogarna i Bhutan hotas av befolkningstillväxten, den ekonomiska utvecklingen, urbaniseringen, skogsbränderna och den illegala avverkningen.
Exakta uppgifter behövs också för att landet ska kunna utnyttja de internationella klimatförhandlingarnas REDD-finansieringsmekanismer, vilkas syfte är att reducera avskogning och tillgodose både hållbart skogsbruk och naturskyddsbehov.
Skogsdata överförs med smarttelefon
Men man behöver inte förkasta de traditionella skogsmätningsmetoderna. Av dem lärde sig kursdeltagarna om trädbestånd, buskar, förna och jordmån. Informationen sparades sedan på en smarttelefon, på en speciell terrängblankett som Arbonaut har tagit fram.
Det fotografi man har tagit av testområdet förenas automatiskt med den terrängdata man har sparat. Terrängdatan som sparas i telefonens minne skickas till en nätserver. Därefter kan man titta på den på inteenet; i Bhutan, i Finland eller var som helst.
Täckande information grund för utvecklingen
Laserskanning är en ny teknik när man kartlägger naturresurser, konstaterar skogsrådgivare Antti Rytkönen. Han är bekant med Bhutans skogar sedan tjugo år tillbaka, från Asiatiska utvecklingsbankens skogssektorprogram. ”De svåra förhållandena är ett utmärkt test för verktygens funktionalitet”.
”Ur den omfattande vetenskapliga synvinkeln är det viktigt att metoderna anpassas till lokala förhållanden. Fältarbete är nödvändigt också på Himalayas branter, vid sidan av fjärranalyserna. Det väsentliga är ett förfarande där det råder balans mellan kvalitet och kostnader” betonar Rytkönen.
Enligt honom håller det finländska kunnandet, forskningsinstituten och företagen internationell sett mycket hög standard inom fjärranalysbranschen. Klimatförändringen och verifieringen av kolsänkor bidrar till att efterfrågan på kunnandet ökar.
”Förutom skogarna måste man se till människorna och naturens mångfald. När kartläggningen av naturresurser är som bäst utvecklas den just i denna riktning.”
Marja-Leena Kultanen