Statssekreterare Pertti Torstilas tal vid ambassadörsdagarna
Pressmeddelande 235/2010
23.8.2010
Statssekreterare Pertti Torstila fokuserade på utrikesministeriets ekonomiska situation och beskickningsnät när han öppnade ambassadörsmötet den 23 augusti 2010.
Utrikesministeriets ekonomi har behållit sin balans under det nuvarande och det föregående året trots fluktueringarna i den globala miljön. Men svåra år ligger framför oss. Den offentliga ekonomin mår inte bra och det märks i UM:s anslag.
Av verksamhetskostnaderna för år 2011 skars av rambeslutet 6,5 miljoner euro som går till statens nya allokeringar, och ramarna för åren 2012-2015 krymper. Mindre ramar i kombination med andra osäkerhetsfaktorer förutsätter sträng budgetdisciplin och att man fortsätter med ett separat sparprogram. Vi kommer också att bli tvungna att göra strukturella förändringar i beskickningsnätet. Det är inte möjligt att upprätthålla så många som 100 verksamhetspunkter utomlands med de anslag vi kommer att ha tillgång till. Vi måste rikta resurserna till områden och länder vilkas betydelse för Finland håller på att öka.
Under det pågående året har Finlands utlandsrepresentation varit föremål för livlig diskussion. Debatten har kryddats av förväntningarna på EU:s utrikestjänst och erfarenheter av gemensamma nordiska verksamhetsutrymmen. I de senaste årens reformarbete har särskilt betoning lagts just på frågor gällande beskickningsnätet. I statsminister Vanhanens andra regerings program år 2007 införlivades en uppmaning att utreda Finlands representation utomlands med hänsyn till medborgarnas, företagslivets och statsmaktens behov.
Nu är beskickningsutredningen klar. Rapporten fick den uppmärksamhet den förtjänade av regeringen, men mera pengar utlovades inte för att upprätthålla nätet. Den första utvecklingsplanen rörande beskickningsnätet, som sträcker sig till år 2012, har granskats tillsammans med republikens president. Vilka representationer som stängs och vilka som öppnas kommer att bli offentligt under hösten. Finland kommer inte att stänga ambassader i Europa under planeringsperioden.
Det var inte bara ambassader som synades i utredningen utan också andra verksamhetspunkter som verkar i utlandet under olika ministerier och som ofta utför överlappande arbete. I en artikel i Aamulehti i mars, skriven av utrikesminister Alexander Stubb och statssekreterare Pertti Torstila tillsammans, togs vårt utlandsnätverks värdefulla betydelse upp under rubriken ”Vahva ulkomaanverkko on Suomen etu” (ung. ”Det gagnar Finland att ha ett starkt beskickningsnät”). Om man förenar olika ministeriers utlandsfunktioner till starka och mångsidiga Finlandscenter skulle man åstadkomma besparingar, mera effektivitet och verksamhetsberedskap. Arbets- och näringsministeriet och undervisnings- och kulturministeriet har verksamhet på sammanlagt 71 platser i världen.
I maj tog utrikesministern igen upp ämnet i sitt tiopunkters tal ”UH-20202 (”Utrikesförvaltningen 2020”) där han uppgav att UM kommer att driva verksamhetskonceptet House of Finland.
Överlappandet mellan offentligt finansierade organisationers utlandsverksamhet måste upphöra, och vi måste uppnå maximal relevans och effektivitet med gemensamma krafter. Sporrade av regeringsprogrammet från år 2007 kommer vi att betona det här ämnet ännu mer i regeringsprogrammet våren 2011. Nära samarbetspartners med utrikesministeriet är arbets- och näringsministeriet, justitieministeriet och inrikesministeriet, med vilka vi har åstadkommit gott samarbete och redan nått resultat.
EU:s avdelning för yttre åtgärder utvecklas och rekryteringarna har börjat. De största vinnarna när EU: s utrikestjänst är framgångsrik är de små medlemsstaterna. EU-förvaltningen når också dit de egna resurserna inte räcker till, eller där de inte behövs. Däremot finns inga tecken på att unionens representationer skulle ersätta de nationella. Finland måste också i fortsättningen ha kapacitet att driva sina egna nationella intressen i världens olika hörn. Ett eget starkt utlandsnät är ett viktigt och nödvändigt instrument. Utrikesministern har ställt som mål att få in 15-30 finländare i avdelningen för yttre åtgärder. Vi är också ute efter två EU-beskickningsschefsplatser.
Vi håller på att tillföra vår representation och verksamhet mera flexibilitet. Att vi har lagt ut visumfunktionerna i Ryssland, utnyttjar informationsteknik bättre, har ambulerande servicepunkter för konsulära tjänster, konsulära utryckningsteam för krissituationer och andra kortvariga projekt är allt nya redskap i vår verktygsback. Under lupp befinner sig medborgartjänsterna d.v.s. om man kunde behovspröva uppgifter i samband med dem, frågan om att begränsa myndighetstjänsterna samt frågan om att dela upp utrikesrepresentationen i stationeringsorter där man tjänstgör kort respektive längre tid.
Riksdagen godkände den 15 juni 2010 regeringens förslag om att ändra lagen om ersättningar för utrikesrepresentationen. Den förändrade lagen träder i kraft i början av år 2011. Ersättningssystemet förenklas. En betydande och banbrytande förändring är dagvårdsstödet. Dessutom genomförs en mängd mindre förändringar så som rätten till en semesterresa hem per år också från Europa, samt stöd för skolmåltider.
En arbetsgrupp bestående av UM och social- och hälsovårdsministeriet utredde under vintern hur man kan samordna representationstjänstemännens arbete och familjeliv samt frågor gällande socialt skydd. Arbetsgruppens slutrapport utgör ett steg som gynnar utvecklingen av den utsända personalens och deras familjers ställning. Som utgångspunkter fastslogs att utrikesförvaltningspersonal och deras familjer utomlands hör till Finlands sociala trygghet, och att de inte alltid kan jämställas med andra personer som sänts ut från Finland för att arbeta utomlands.
Statsekreterare Torstila fäste också uppmärksamhet vid den kommande rapporteringen från beskickningarna samt den övriga textproduktionens kvalitet och omfattning. Beskickningscheferna får gärna visa sina personliga bedömningar och åsikter både oftare och modigare än vad som nu är fallet. Sådan rapportering behöver och uppskattar våra ministrar och den övriga statsledningen. Det analytiska kunskapsstoffet blir smalt om inte beskickningscheferna själva rapporterar. UM:s specialkunnande bör synas i rapporter från ambassadörerna som är erfarna yrkesmänniskor när det gäller internationella frågor, sitt stationeringslands utrikespolitik och regionens utveckling.