Statssekreterare Pertti Torstilas anförande vid ambassadörsmötet

Pressmeddelande 181/2012
20.8.2012

I öppningsanförandet för årets ambassadörsmöte den 20 augusti tog statssekreterare Pertti Torstila upp de finska beskickningarnas verksamhet, Team Finland/Finlands hus-samarbetet, de nordiska beskickningarna, Europeiska unionens utrikestjänst samt utrikesministeriets resurser och spartrycket på ministeriet.

De finska beskickningarna har under de senaste åren fått en synlig roll i den offentliga debatten och fått stor och positiv uppmärksamhet för sin verksamhet i krissituationer och krisländer. Ambassaderna och personalen har arbetat under stort tryck bl.a. i Kairo, Tunis, Damaskus, Kabul, Islamabad, Abuja och i Tokyo. Ambassaden i Tokyo fick statsförvaltningens uppskattade pris Diamantbragden för sin verksamhet efter jordbävningen i Japan. Priset delas ut årligen för exemplarisk verksamhet med betydelse för befolkningens, samhällets eller statens säkerhet.

Utrikesministeriet tvingas skära ned sitt beskickningsnät på grund av sparkraven. För att kunna uppnå anslagsbesparingar på ca 13 miljoner euro måste flera ambassader och verksamhetsställen runt om i världen stängas. Vid stängning är den genomsnittliga nettoinbesparingen 300 000 euro per beskickning, varför antalet beskickningar som stängs kunde vara t.o.m. 15, vid sidan om andra inbesparingar. Nya beslut om stängningar är därför att vänta utöver de tidigare besluten om stängningar - Manila, Caracas, Islamabad, Göteborg, Kanton, Las Palmas, Kapstaden, Hamburg och Sydney.

Riksdagens utrikesutskott tog ställning till nedskärningarna i beskickningsnätet i sitt utlåtande gällande ramarna för statsfinanserna för 2012-2015. Enligt utrikesutskottet innebär en omfattande nedskärning av beskickningsnätet en betydlig försämring i skötseln av utrikespolitikens centrala uppgifter. Nedskärningarna har långtgående politiska och ekonomiska konsekvenser och den inbesparing som uppnås försvagar Finlands möjligheter att utöva inflytande. Enligt utskottet blir det också svårare att säkerställa medborgarnas intressen när beskickningsnätet skärs ned. Utskottet beslutade föreslå att UM:s anslag ska höjas med sex miljoner euro årligen för att undvika att beskickningar stängs. I beslutet om budgeten beviljades utrikesministeriet dock inte tilläggsanslag.

I den stramare ekonomiska situationen diskuterar de nordiska utrikesministerierna möjligheter för ett intensifierat samarbete mellan beskickningar för att uppnå inbesparingar. Under beredningsarbetet har man blivit tvungen att konstatera att man genom fastighetssamarbete inte snabbt kan uppnå betydande kostnadsinbesparingar. Torstila betonade att det nordiska varumärket dock är ett starkt trumfkort ute i världen. Finland har vunnit mycket på detta samarbete, och därför vill man utveckla det. Just nu är lösningar som ger omedelbara kostnadsinbesparingar i första rummet.

Statssekreteraren presenterade det nya konceptet Team Finland/Finlands-huset, som för samman de offentligt finansierade aktörerna för de externa ekonomiska förbindelserna, dvs. handelspolitiken, exporten, investeringsfrämjandet och Finland-promotionen, inom ramen för en gemensam styrning. Statsrådets handlingsprogram för de externa ekonomiska förbindelserna, vilket godkändes i maj, framhäver utrikesministeriets roll i skötseln av detta viktiga verksamhetsfält. I detta syfte pågår en omorganisering och en effektivisering av verksamheten. Man har inrättat en styrgrupp för de externa ekonomiska relationerna ledd av statsministern. Utrikesministeriet och arbets- och näringsministeriet stöder och genomför programmet för egen del.

Torstila behandlade också de första stegen av Europeiska unionens utrikestjänst. Kris- och katastrofsamarbetet rör sig i positiv riktning, men det för Finland och många andra viktiga konsulära samarbetet avancerar inte. I samband med arabvåren, Iran, Västra Balkan och Afrikas horn fungerade utrikestjänsten på ett imponerande sätt och den måste ges politiskt stöd, nya samarbetsmodeller måste identifieras för den och nya initiativ måste tas. EU-länderna har rätt att förvänta sig ett tilläggsvärde av utrikestjänsten för sin egen diplomatiska verksamhet.

Torstila fortsatte om sparkraven mot utrikesministeriet och om ministeriets resurser. Utöver nedskärningar i beskickningsnätet och personalnedskärningar inom ministeriet söker man inbesparingar från resande, fastighetsförvaltningen och informationsförvaltningen. Enligt vad som nu är känt förutsätter personalnedskärningarna inte permitteringar eller uppsägningar, utan de genomförs när ett betydande antal anställda går i pension. När resurserna blir knappare stiger betydelsen av styrning, arbetshälsa och ledarskap. I UM finns ett gott ledarskap också i jämförelse med den övriga statsförvaltningen. Utrikesministeriet var det enda ministeriet som fick ett hedersomnämnande i Statskontorets arbetshälsotävling.

Torstila betonade vikten av att personalen trots de svåra ekonomiska tiderna håller i minnet den centrala uppgift som yrkeskåren har. I skötseln av diplomati och utrikespolitik är det väsentliga att se och förstå världens gång, att korrekt beskriva sammanhanget för olika frågor, händelser och utvecklingsfenomen och att kunna dra slutsatser om "Finlands intressen" i fråga om dessa. Man måste producera tankar och modigt komma med idéer till den politiska ledningen. Man måste ha förmågan och skickligheten att se och förstå saker, vara kreativ och berätta om saker på ett klart språk också till intressegrupper och den stora allmänheten. Omkring oss har vi en värld i enorm förändring, vars möjligheter och risker bäst finns i synfältet uttryckligen hos arbetstagarna vid utrikesministeriet, konstaterade statssekreterare Torstila.

• Statssekreterare Torstilas tal (på finska)