Utrikesminister Tuomioja: Medborgarorganisationernas roll och finansieringsmekanismer bör stärkas i fredsmedlingen
Pressmeddelande 249/2011
1.10.2011
Utrikesminister Erkki Tuomioja deltog i ett säkerhetspolitiskt seminarium arrangerat av Medborgarorganisationernas konfliktförebyggande nätverk (Kansalaisjärjestöjen konfliktinehkäisyverkosto, KATU) den 1 oktober i Helsingfors. I sitt inlägg framhöll Tuomioja att man i framtiden i allt högre grad bör se på konliktområden ur ett statsbyggande perspektiv. ”Man borde satsa på statsbyggandet redan innan de konflikter som finns under ytan flammar upp. Vid sidan om militära åtgärder behövs en stark civil krishantering, utvecklingssamarbete, förtroendeskapande verksamhet och deltagande på gräsrotsnivå. Medborgarorganisationernas roll i detta arbete skall inte underskattas. De är oftast närvarande redan innan konflikten tillspetsas och de fortsätter sitt arbete efter att de egentliga krishanteringsaktörerna avlägsnat sig.”
De finska medborgarorganisationerna och forskningsinstituten som ägnar sig åt fredsarbete och säkerhetsfrågor är aktiva och har ett brett samarbete, som har mycket att erbjuda fredsmedlingen. Finland håller på att göra upp en plan för fredsmedling och flera medborgarorganisationer har visat intresse för arbetet med planen och har bidragit på ett värdefullt sätt till innehållet. Denna utveckling borde enligt Tuomioja ytterligare uppmuntras.
Det intensiva nordiska samarbetet är också en naturlig kontext för fredsmedlingen. Vid det nordiska utrikesministermötet under öppningsveckan för FN:s generalförsamling förra veckan föreslog Tuomioja skapandet av ett nordiskt nätverk för fredsmedling. Nätverket skulle bestå av representanter för statsförvaltningarna och för medborgarorganisationer och forskningsanstalter som är aktiva inom fredsmedling.
I Regeringsprogrammet lyfts idén om grundandet av en så kallad stabiliseringsfond fram. Fredsmedlingens roll i ett möjligt framtida stabiliseringsinstrument har på senare tid lyfts fram. Men fredsmedlingen borde ses i ett ännu bredare perspektiv, enligt Tuomioja. En central utmaning för Finland är att reservera både biståndsmedel och icke-biståndsmedel för att då det krävs kunna reagera snabbt och flexibelt på de behov som uppstår i olika länder. Handlande under dylika omständigheter kräver större risktolerans än normalt, men då det lyckas kan inverkan vara betydelsefull.
Det kan enligt Tuomioja till exempel vara frågan om en kortvarig insats för att bygga upp förtroende på gräsrotsnivå, eller om att reagera snabbt i en situation, som senare skulle skötas med medel från utvecklingssamarbete eller andra finansieringskällor. Man skulle ha särskild nytta av en flexibel finansieringsmekanism då man skall stöda komplexa mångfasetterade projekt.
”I och med globaliseringen har det ömsesidiga beroendet ökat mellan geopolitiska områden, stater, samhällen och individer. Ekonomiska kriser, hungersnöd, klimatförändring, befolkningstillväxt och spridningen av massförstörelsevapen visar att vi behöver starkare global styrning och ansvarstagande. Nyckeln är att bygga upp förtroende och legitima institutioner som kan erbjuda medborgarna trygghet, rättvisa och arbete” konstaterade Tuomioja.
För ytterligare information: pressattaché Susanna Parkkonen, tfn 050 377 5601