Utrikeshandels- och utvecklingsminister Paula Lehtomäki: Mer produktivt jordbruk behövs för att bekämpa hungern i utvecklingsländerna

Pressmeddelande 414/2006
13.10.2006

"FN:s första millenniemål syftar till att halvera antalet människor som lever i hungersnöd fram till år 2015. WTO:s handelsförhandlingar, jordbruksstöd och marknadstillträde för produkter är centrala frågor även för utvecklingsländernas livsmedelsekonomi och -handel, men dessa bekämpar inte ensamma hungersnöden i länderna. För att kunna bekämpa fattigdomen och hungersnöden måste man även öka jordbrukets låga produktivitet i utvecklingsländerna", sade utrikeshandels- och utvecklingsminister Paula Lehtomäki på fredagen. Minister Lehtomäki höll ett anförande vid utrikesministeriets, jord- och skogsbruksministeriets och Helsingfors universitets seminarium om hur jord- och skogsbruksforskning kan utnyttjas för att bekämpa hunger och hur finländska forskare kan delta i arbetet.

Finland har åtagit sig att minska långvarig hunger och fattigdom samt understött landsbygdsutvecklingen i många länder genom bilateralt och multilateralt samarbete. Bland de framgångsrika jordbruksprojekten kan nämnas de motståndskraftiga och snabbt växande kassavasorterna som utvecklats i västra och södra Afrika och som förbättrat matsäkerheten för miljontals människor. På 1990-talet utvecklades mjölkproduktionen vid småbruk i Kenya samtidigt som matsäkerheten och inkomstnivån på gårdarna förbättrades. Finland har deltagit i båda projekten.

Framstegen mot FN:s millenniemål analyseras vid livsmedels- och jordbruksorganisationen FAO:s konferens om matsäkerheten i världen i Rom med början den 30 oktober. Vissa länder har gjort lovande framsteg mot målet. Många asiatiska och sydamerikanska länder är på väg att nå målet, men i Afrika söder om Sahara håller hungersnöden på att bli värre. Av de 35 länder som lider ständig brist på livsmedel finns 24 i Afrika. Ländernas interna konflikter orsakar flyktingproblem, hiv/aids sprider sig och ogynnsamma väderförhållanden påverkar tillgången på mat.

Alla länder är i första hand ansvariga för utvecklingen av den egna landsbygden, men världssamfundet kan stöda ländernas strävanden. Gemensamt för alla länder som lider hunger är jordbrukets stora inverkan på ekonomin; sysselsättningen, bruttonationalinkomsten och tillgången på utländsk valuta. Arbetsgruppen för utredning av hungersnöden Hunger Task Force, som grundats i syfte att förverkliga millenniemålen, har konstaterat att satsning på jordbruksforskning märkbart främjar matproduktion och bekämpar hunger. Gruppen rekommenderar biståndsgivarna att öka sitt stöd till institutioner som bedriver jordbruksforskning i utvecklingsländerna. Även Finland ställer sig positivt till ökade biståndsanslag till forskning som främjar matproduktionen i utvecklingsländerna.

Jordbruket fungerar inte isolerat från det övriga samhället, och det är viktigt att också fästa vikt vid god samhällsstyrning, demokrati, mänskliga rättigheter och kvinnornas ställning. I Afrika söder om Sahara utgör kvinnorna cirka 70 procent av arbetskraften.

Finland har stött den internationella jordbruksforskningen i huvudsak genom finansiering. Avsikten är nu att söka olika sätt för finländska forskningsinstitut att delta i bekämpningen av hungersnöd genom samarbete med internationella institutioner. Finland strävar efter att aktivt påverka den internationella politiken gällande jordbruksforskning i utvecklingsländerna och att få finländare att söka sig till internationella forskningsinstitut på området. Finländare innehar redan framstående uppdrag. En forskare i matsäkerhet har nyligen valts in i styrelsen för ett internationellt nätverk för jordbruksforskning, som definierar politiken för 15 internationella forskningsinstitut i branschen. En finländsk doktor inom skogsbranschen står i spetsen för internationell skogsforskning.

Närmare upplysningar: rådgivaren i jordbruks- och landsbygdsutvecklingsfrågor Marjatta Selänniemi, utrikesministeriet, tfn 09 1605 6162, 050 365 1481