Beräkningsprincipen för flyktingkostnader utreds under ledning av utrikesministeriet
Pressmeddelande 219/2009
28.8.2009
Utrikeshandels- och utvecklingsminister Paavo Väyrynen anser att nästa års statsbudget är acceptabel när det gäller utvecklingssamarbetet. Anslaget för det egentliga utvecklingssamarbetet ökar med cirka 4 miljoner euro och för annat officiellt utvecklingssamarbete med cirka 46 miljoner euro. Biståndsanslagets andel av bruttonationalinkomsten ökar till 0,55 procent.
Största delen av ökningen av det övriga officiella utvecklingssamarbetet beror på att propositionen innehåller ett anslag för flyktingkostnader på rentav 39 miljoner euro.
Ministerierna kom år 2000 överens om att flyktingkostnader rapporteras i efterhand för varje år och att de omfattar endast utgifter för personer som fått positiva asylbeslut under ett års tid.
"Nu vill inrikesministeriet att beräkningen också ska omfatta kostnader för personer som ogrundat ansökt om asyl. Inrikesministeriet vill dessutom att budgeten ska innehålla beräknade kostnader för följande år", konstaterar Väyrynen.
Enligt beräkningssättet som ministerierna enats om tidigare estimerade utrikesministeriet i sitt budgetförslag att flyktingkostnaderna som räknas som utvecklingssamarbete nästa år skulle öka till 12 miljoner euro.
"Inrikesministeriets förslag om 39 miljoner euro bygger på en beräkningsprincip som beaktar utgifter för alla asylsökande från tre länder som uppfyller kriterierna för offentligt utvecklingssamarbete (så kallade ODA-dugliga länder). Om samma princip tillämpas på alla ODA-dugliga länder, kommer man enligt inrikesministeriets beräkning fram till 55 miljoner euro", påpekar Väyrynen.
Minister Väyrynen föreslog i budgetmanglingen ett lägre anslag, men regeringen beslutade ändå att godkänna inrikesministeriets förslag. Ministern betonar att det ändå inte innebär att regeringen tagit ställning till beräkningssättet för flyktingkostnader.
"Tvärtom beslutade regeringen att det under de närmaste månaderna under ledning av utrikesministeriet ska utredas hur flyktingkostnaderna i framtiden ska rapporteras till OECD:s biståndskommitté DAC", specificerar han.
Även om flyktingkostnaderna beaktas i högre grad nästa år minskar inte anslaget för det egentliga utvecklingssamarbetet. Då anslaget för utvecklingssamarbete gradvis ökas för att nå nivån på 0,7 procent av bruttonationalinkomsten leder ändå en ökning av andra utgifter som räknas som ODA till en minskning av medlen som riktas till egentligt utvecklingssamarbete. En ändring av beräkningssättet för flyktingkostnader skulle enligt Väyrynen försämra kvaliteten på det finländska utvecklingssamarbetet.
Väyrynen konstaterar att vissa OECD-länder såsom Storbritannien och Luxemburg inte över huvud taget inbegriper flyktingkostnader i sina biståndskalkyler. Å andra sidan har vissa länder, däribland andra nordiska länder, inbegripit flyktingkostnader i högre grad än Finland.
"Vi måste ändå beakta att andra nordiska länders biståndsanslag redan länge överskridit målet på 0,7 procent", påpekar ministern.
Väyrynen anser att OECD:s biståndskommitté gör ett viktigt arbete när den utreder hur definitionen av ODA-dugliga penningflöden kunde göras tydligare och enhetligare.
Utrikeshandels- och utvecklingsminister Paavo Väyrynen behandlar beräkningsprincipen för flyktingkostnader och andra frågor från budgetmanglingen också i sin videoblogg.
Närmare upplysningar: enhetschef Riitta Oksanen, enheten för allmän utvecklingspolitik och planering, tfn 09 1605 6283 eller 040 728 4023, och ministerns tjänstemannasekreterare Päivi Nevala, tfn 09 1605 6171 eller 040 753 4375