Europadomstolen gav två domar gällande yttrandefrihet
Pressmeddelande 212/2010
6.7.2010
Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, Europadomstolen, har i dag gett två domar mot Finland enligt vilka rätten till yttrandefrihet som garanteras i artikel 10 i Europakonventionen hade kränkts. Europadomstolen konstaterade i båda fallen också att rätten till en rättvis rättegång enligt artikel 6 i Europakonventionen hade överträtts då rättegången inte ägt rum inom skälig tid.
Europadomstolen ansåg i båda fallen i likhet med parterna att klagandenas yttrandefrihet hade inskränkts. Europadomstolen ansåg också att inskränkningen stiftats i lag och att den berättigat syftat till att skydda andra personers rykte eller rättigheter. Europadomstolen ansåg dock att bedömningen i fallen inte lyckats nå en skälig balans mellan de olika intressena i målen. Artikel 10 i Europakonventionen hade överträtts.
Domen i det första målet gällde ett fall där klaganden dömts till villkorligt fängelse för grov ärekränkning och ålagts att betala A skadestånd för att klaganden i sin bok uttalat sig om A. Klaganden hade dessutom dömts att betala A och B skadestånd för uttalanden som klaganden som vittne i rättegången hade gjort om A och B.
När det gäller klagandens uttalanden som vittne konstaterade Europadomstolen bland annat att en inskränkning av yttrandefriheten i vittnesmål är acceptabelt endast i exceptionella fall. Europadomstolen noterade också att en inskränkning av yttrandefriheten under rättegången också kan påverka den åtalades rätt till en rättvis rättegång. Europadomstolen påpekade att klaganden uppträtt som vittne i rätten och endast svarat på de frågor som ställdes. Klaganden hade inte heller varnats för eventuella följder av uttalandenas allvar. A och B hade också möjlighet att ifrågasätta klagandens uttalanden. A och B, som var skatteinspektörer, kunde rimligen ha förväntats tolerera uttalandena som klaganden gett under ed. Det fanns inga exceptionella skäl att begränsa yttrandefriheten. I fråga om påståendena i boken konstaterade Europadomstolen att även om inskränkningen av klagandens yttrandefrihet hade varit berättigad var straffet som ålagts och skadeståndsansvaret klart oproportionerliga i förhållande till syftet. Det var därmed inte nödvändigt att studera påståendena närmare.
Europadomstolen ansåg också att artikel 6 i Europakonventionen överträtts då behandlingen av målet i tre olika rättsinstanser varade i över sju år och tre månader. Europadomstolen beaktade bland annat att klaganden två gånger begärt både förlängning av tidsfristen och uppskjutning av målet, men ansåg att dessa inte i sig kunde förklara rättegångens längd. Europadomstolen hänvisade till sin tidigare rättspraxis och konstaterade att den i liknande fall ofta ansett att artikel 6 överträtts. Enligt Europadomstolen framförde regeringen ingenting som kunde leda till en annan slutsats.
Europadomstolen ålade staten att betala klaganden sammanlagt omkring 40 000 euro i skadestånd och 10 000 euro för rättegångskostnader.
Den andra domen gällde ett fall där klagandena, en journalist och en chefredaktör, på grund av iakttagelser om X i en artikel dömts till böter för offentlig smädelse skett genom tryckalster mot bättre vetande. De hade dessutom ålagts att betala X skadestånd tillsammans med förläggaren, som också var klagande.
Europadomstolen ansåg att klagandena eventuellt hade försummat att granska alla uppgifter i artikeln tillräckligt noga. Europadomstolen ansåg dock att det i målet inte hade bedömts om det rådde balans mellan X och klagandenas intressen. Klagandenas rätt att över huvud taget publicera artikeln och betydelsen av rättelsen som senare publicerades hade därmed inte behandlats i målet. Mindre drastiska metoder för att skydda intressena i målet hade inte heller övervägts. Orsakerna till inskränkningen av yttrandefriheten var relevanta, men inte tillräckliga.
Europadomstolen fäste även vikt vid straffen i målet. Domstolen konstaterade att ett brottmål i ett dylikt fall innehöll möjligheten till fängelsestraff, vilket endast under exceptionella förhållanden överensstämmer med pressfriheten enligt artikel 10 i Europakonventionen. Europadomstolen godkände att åtgärder kan vidtas mot en journalist som publicerar felaktig information. Domstolen ansåg dock även i detta fall att straffen och skadeståndsansvaret var klart oproportionerliga i förhållande till syftet.
Europadomstolen ansåg också att artikel 6 i Europakonventionen överträtts för förlagsaktiebolagets del då behandlingen av målet varade i cirka sex år och tre månader i tre olika rättsinstanser. Europadomstolen hänvisade till sin tidigare rättspraxis och konstaterade att den i liknande fall ofta ansett att artikel 6 överträtts. Enligt Europadomstolen framförde regeringen ingenting som kunde leda till en annan slutsats.
Europadomstolen ålade staten att betala klagandena sammanlagt cirka 29 000 euro i skadestånd och 8 500 euro för rättegångskostnader.
Närmare upplysningar: lagstiftningssekreterare Satu Sistonen, enheten för människorättsdomstols- och människorättskonventionsärenden, tfn 09 1605 5731