EU vill få klarhet i situationen och stabilitet på Sri Lanka
Pressmeddelande 139/2009
18.5.2009
EU:s utrikesministrar har bekymrat följt situationen på Sri Lanka under en längre tid. Om regeringsstyrkorna nu tar makten över hela landet kan det finnas en möjlighet till en hållbar fredslösning. Det är dock svårt att bedöma situationen bland annat på grund av att informationen från Sri Lanka är motstridig och opålitlig. "Läget och händelserna på Sri Lanka ska nu utredas opartiskt", sade utrikesminister Stubb. EU vill också att de som gjort sig skyldiga till eventuella krigsförbrytelser och brott mot mänskliga rättigheter ska ställas inför rätta.
Framför allt önskar EU ändå att konflikten inte ska kräva fler offer. Stubb påpekade att "alla parter, både regeringen och tamilgerillan, måste respektera mänskliga rättigheter och beakta människors humanitära behov". "Vi behöver öppna kanaler, hjälpen måste nå fram och institutioner måste upprättas", summerade utrikesministern Sri Lankas behov. En välkommen uppgift var att en avsevärd mängd civila lyckats fly från krigszonen.
Mer enighet i förhållande till Ryssland
Unionens utrikesministrar diskuterade också det stundande toppmötet EU-Ryssland. "Vi behöver nu mer enighet i förhållande till Ryssland för att inte bli lidande", ansåg utrikesminister Stubb. Han anser att EU nu borde hålla sig till så konkreta frågor som möjligt. "Rysslands medlemskap i WTO ska ges ett klart stöd, PCA-förhandlingarna ska stödas och till exempel frågan om virkestullar ska betonas".
Utrikesminister Stubb påpekade att inte heller de stora EU-länderna kan nå sina utrikespolitiska mål utan andra EU-länders stöd - med enighet kommer man långt. "Jag hoppas att den här positiva uppfattningen är med också i diskussionen om EU-valet", sade Stubb.
Somalia behandlades vid gemensam session
I Bryssel sammanträdde förutom utrikesministrarna också EU:s försvarsministrar. Såväl vid försvarsministrarnas eget möte som vid en gemensam session intog EU:s operationer en central roll, främst Atalanta i Somalia. Försvarsminister Jyri Häkämies betonade att 150 000 ton humanitärt bistånd redan nått Somalia genom att biståndstransporter tryggats. Finlands egen militära insats utreds fortfarande eftersom planen att skicka ett minfartyg till insatsen mot sjöröveri bland annat förutsätter grundligt juridiskt övervägande.
"Vad ska man göra med häktade sjörövare, vad kostar det och vem betalar för det", är nyckelfrågor. "Givetvis begrundade vi även krishanteringen som helhet och marinens egen verksamhet", betonade försvarsminister Häkämies inför finländska journalister vid en presskonferens. Om vi går med i insatsen kommer omkring hundra reservister och representanter för stampersonalen att delta på normalt sätt.
EU har redan ett avtal med Kenya om mottagande av häktade sjörövare. Ytterligare lösningar behövs dock, och åtminstone Tanzania och Seychellerna har behandlats.
Närmare upplysningar: pressrådet Jussi Seppälä, tfn +32 476 950 547