Dom i ett ärende gällande ändring av tidpunkten för vårdledighet

Statsrådets kommunikationsenhet

Pressmeddelande 252/2007
19.9.2007

Europeiska gemenskapernas domstol ger torsdagen den 20 september sin dom i ett ärende gällande en finländsk begäran om förhandsavgörande. Det är fråga om Tammerfors tingsrätts begäran om förhandsavgörande i ett mål som gäller rätten att ändra tidpunkten för en redan beviljad vårdledighet på grund av en ny graviditet.

Tammerfors tingsrätt har ställt tre tolkningsfrågor gällande förhandsavgörandet. Tingsrätten vill med sin första fråga veta om det innebär en diskriminering som strider mot jämställdhetsdirektivet 76/207/EEG att en arbetsgivare avslår en arbetstagares ansökan om ändring av tidpunkten för en tidigare beviljad vårdledighet eller om avbrott av ledigheten på grund av en ny graviditet. För det andra frågar tingsrätten om en ovan nämnd eventuell diskriminering kan rättfärdigas av orsaker som hänför sig till organiseringen av arbetet och ekonomiska konsekvenser. För det tredje vill tingsrätten veta om rådets direktiv 92/85/EEG om åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar är tillämpligt i ärendet. Om direktivet är tillämpligt, strider det då mot direktivet att arbetstagaren, då vårdledigheten fortsätter, har förlorat möjligheten att få löneförmåner som arbetstagaren kan få på grund av sin anställning?

Finlands regering har i den skriftliga och muntliga fasen av ärendet ansett att det inte är fråga om diskriminering som strider mot jämställdhetsdirektivet. Längden på en vårdledighet kan av grundad anledning, och med avseende på förutsättningarna för vården av barnet, ändras. Kravet om grundad anledning i fråga om förutsättningarna för vården av barnet är könsneutralt. Fastän förfarandet skulle anses leda till olik behandling är det inte fråga om diskriminering ifall förfarandet har ett syfte som kan motiveras och som kan anses vara berättigat med beaktande av företagets drift, och de förfaringssätt som tillämpas är nödvändiga och grundade. Finland ansåg att direktivet om åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar kan tillämpas i ärendet. Det faktum att arbetstagaren under moderskapsledigheten inte erhåller full lön strider däremot inte mot direktivet. Direktivet föreskriver ingen förpliktelse att betala lön under moderskapsledigheten.

Generaladvokat Juliane Kokott ansåg i sitt förslag till avgörande i ärendet den 15 mars 2007 i överensstämmelse med Finlands ståndpunkt, att varken jämställdhetsdirektivet 76/207/EEG eller rådets direktiv 92/85/EEG om åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar utgör något hinder för en nationell bestämmelse, enligt vilken en arbetsgivare av skäl som sammanhänger med verksamhetsområdet kan neka en arbetstagare en sådan förkortning av en redan beviljad vårdledighet, som arbetstagaren ansöker om på grund av hon har blivit gravid på nytt, även om arbetstagaren därigenom går miste om vissa ekonomiska förmåner i samband med moderskapsledighet som grundar sig på anställningsförhållandet.

EG-domstolens domar kan läsas på domstolens webbplats under adressen http://curia.europa.eu/jurisp/cgi-bin/form.pl?lang=sv(Linkki toiselle web-sivustolle.) (avautuu uuteen ikkunaan). Domarna kommer i allmänhet in på webbplatsen på eftermiddagen den dag de avkunnats. Målets nummer är C-116/06

Ytterligare information: lagstiftningsrådet Johanna Himmanen, utrikesministeriet, tfn (09) 1605 5716