Europadomstolens dom i ett mÅl om rättvis rättegÅng

Pressmeddelande 98/2009
31.3.2009

Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, Europadomstolen, har i dag i en dom fastställt att rätten till en rättvis rättegÅng som garanteras i artikel 6 i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna hade kränkts.

MÅlet gällde en brottsmÅlsrättegÅng där de svarande befanns skyldiga till grovt narkotikabrott. De bevis som lades fram under rättegÅngen bestod bland annat av inspelade telefonsamtal som man fÅtt tillgÅng till genom telefonavlyssning.

En av de svarande klagade till Europadomstolen. Enligt den klagande hade rätten till rättvis rättegÅng kränkts emedan polisen ensam hade prövningsrätt att besluta vilka av de bandade telefonsamtalen som togs med i rättsprotokollet och delgavs parterna och rätten. Eftersom en del av de bandade telefonsamtalen hade förstörts av polisen kunde domstolarna inte ta ställning till den klagandes pÅstÅende att de förstörda samtalen skulle ha visat den klagandes handlingars verkliga natur. Enligt den klagande stred detta mot principen om jämvikt mellan parterna eller sÅ kallad vapenlikhet. Den klagandes rätt till skäliga förutsättningar att förbereda sitt försvar hade ocksÅ kränkts.

Europadomstolen pÅpekade att en fundamental del av en rättvis rättegÅng är att jämvikt rÅder mellan Åklagaren och försvaret. Det var emellertid inte Europadomstolens sak att undersöka om det hade varit nödvändigt att upplÅta viss information, utan att undersöka om man hade brutit mot den ovan nämnda principen om jämvikt mellan parterna. Europadomstolen fastslog bland annat att den anklagades förutsättningar att förbereda sitt försvar inbegriper möjligheten att bekanta sig med de undersökningsresultat som har lagts i dagen under rättegÅngen. Om den anklagade inte fÅr tillgÅng till sÅdan information med vars hjälp han eller hon kan frikännas eller fÅ mildrad dom, har den anklagade nekats skäliga förutsättningar att förbereda sitt försvar.

Om en anklagad företer särskilda skäl för sin anhÅllan om att fÅ tillgÅng till visst bevismaterial som skulle kunna frikänna honom eller henne, ska enligt Europadomstolen en domstol undersöka dessa skäl. Europadomstolen fäste uppmärksamhet vid att hovrätten i detta fall inte hade vägrat att upplÅta de bandade telefonsamtalen därför att den anklagades anhÅllan hade avslagits, utan hade vägrat fatta ett beslut i frÅgan därför att inspelningarna hade förstörts, och hade alltsÅ inte kunnat överräckas Åt försvaret eller användas i rätten.

Europadomstolen ansÅg ocksÅ att ett förfarande där den undersökande myndigheten själv beslutar vad som är av betydelse i fallet, inte fyller villkoren för en rättvis rättegÅng. Följden av de förstörda inspelningarna blev i detta fall att det var omöjligt för försvaret att befästa sitt antagande om vikten av de inspelade telefonsamtalen och bevisa sina antaganden inför rätten. Europadomstolen konstaterade ocksÅ att försvaret inte haft möjlighet att delta i beslutsprocessen som gällde förstörandet av inspelningarna.

Europadomstolen Ålade staten att betala den klagande 2500 euro i ersättning för immateriell skada och 3800 euro av den klagandes rättegÅngskostnader.

Närmare upplysningar: lagstiftningssekreterare Satu Sistonen, enheten för människorättsdomstols- och människorättskonventionsärenden, tel. 09 1605 5725