Mål och principer för Finlands utvecklingspolitik

Utvecklingspolitiken är en viktig del av Finlands utrikes- och säkerhetspolitik. Genom utvecklingspolitiken arbetar Finland för att stärka utvecklingsländernas ställning på lång sikt, bidra till att lösa globala problem och vara aktiv i det internationella samarbetet.

Afrikanska barn skriver i skolan.
Foto: AdobeStock

Utvecklingspolitikens mål är att avskaffa fattigdom och ojämlikhet och uppnå hållbar utveckling

Genom utvecklingspolitiken bidrar Finland till att minska fattigdomen på ett hållbart sätt, tillgodose de grundläggande fri- och rättigheterna, upprätthålla det regelbaserade multilaterala systemet och att genomföra de globala målen för hållbar utveckling. Utvecklingspolitiken är en central del av Finlands utrikes- och säkerhetspolitik som är värdebaserad och utgår från ett rättighetsperspektiv. Paris klimatavtal(layout.types.url.description) och Agenda 2030 som fastställer de globala målen för hållbar utveckling(layout.types.url.description) utgör basen för Finlands internationella samarbete och verksamhet.

Som genomgående mål i sin utvecklingspolitik främjar Finland jämställdhet, likabehandling, en klimatresilient och utsläppssnål utveckling samt miljöskydd med fokus på att trygga naturens biologiska mångfald.

Utvecklingssamarbete är ett sätt att genomföra utvecklingspolitiken i praktiken. Det är praktiskt samarbete med utvecklingsländer och andra partner, till exempel FN-organisationer och civilsamhällesorganisationer, för att uppnå utvecklingsmålen. Finlands utvecklingssamarbete syftar till att stärka bärkraften i utvecklingsländerna. Deras eget ansvar för utvecklingen är centralt.

Finlands andel av den internationella klimatfinansieringen(layout.types.url.description) kanaliseras som en del av finansieringen för utvecklingssamarbetet.

Det humanitära biståndet(layout.types.url.description) är en självständig del av Finlands utvecklingspolitik. Det delas ut på basis av behov. Finlands humanitära verksamhet grundar sig på internationell humanitär rätt, konventioner om de mänskliga rättigheterna och flyktingrätten. Den utgår också från de humanitära principer som fastställts av FN, det vill säga humanitet, opartiskhet, neutralitet och oberoende.

Den utvecklingspolitiska redogörelsen för de kommande valperioderna(layout.types.url.description) stärker utvecklingspolitikens riktlinjer på lång sikt. I beredningen av redogörelsen som godkändes av regeringen 2021, medverkade en parlamentarisk uppföljningsgrupp med företrädare för alla riksdagspartier. Under arbetets gång ordnades breda samråd med samhällets olika aktörer.

Genom utvecklingssamarbetet, det humanitära biståndet och den internationella klimatfinansieringen bidrar Finland till att finna lösningar på viktiga globala problem och bär sitt ansvar. En välmående, mer stabil och jämlik värld är till fördel också för finländarna.

Grafik över Finlands utvecklingspolitik på 2020-talet. Genom utvecklingspolitiken arbetar Finland för att stärka utvecklingsländernas ställning på lång sikt, bidra till att lösa globala problem och vara aktiv i det internationella samarbetet.

Utvecklingssamarbetet ger resultat inom de huvudsakliga prioriterade områdena som bygger på Finlands värderingar och styrkor

Finlands utvecklingspolitik och utvecklingssamarbete siktar på konkreta resultat som påverkar samhällens utveckling och människors liv positivt. Utvecklingssamarbetet är långsiktigt och fokus ligger på fem prioriterade områden som grundar sig på Finlands värderingar och styrkor:

Geografiskt sett ligger utvecklingssamarbetets tyngdpunkt i Afrika och det finns många olika former av samarbete

Finlands utvecklingssamarbete fokuserar geografiskt sett på Afrika och samarbetet sker särskilt med de minst utvecklade länderna. Geografiskt koncentreras fattigdomen i Afrika söder om Sahara, delar av Mellanöstern och södra Asien. Uppskattningsvis kommer upp till två tredjedelar av världens allra fattigaste människor att leva i bräckliga stater eller i länder som lider av våld och konflikter 2030. Bräckliga stater har också framöver en viktig roll i Finlands utrikes- och säkerhetspolitik.

Bilateralt utvecklingssamarbete(layout.types.url.description) är samarbete mellan Finland och utvecklingsländer. Det baserar sig på dialog och ländernas egna planer för utveckling. Det är partnerlandet som bär ansvaret för utvecklingen och Finland stöttar den.

EU och dess medlemsländer är väldens största givare av humanitärt bistånd och utvecklingsbistånd. Finland arbetar kraftfullt och konsekvent för att påverka EU:s utvecklingspolitik(layout.types.url.description) och EU-institutionerna i enlighet med de utvecklingspolitiska målen.  Utvecklingspolitiken är en central del av EU:s utrikespolitik och roll som global aktör. EU:s utvecklingspolitik bidrar till EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik.

Det multilaterala samarbetet(layout.types.url.description), till exempel genom FN och internationella institut för utvecklingsfinansiering, är en viktig kanal för Finland att påverka hur medlen för utvecklingssamarbetet avsätts och bidra till att förbättra förhållandena i utvecklingsländerna. I enlighet med Finlands utrikespolitiska prioriteringar är multilateralt samarbete viktigt eftersom det multilaterala systemet utsätts för stora utmaningar.

Det civila samhället(layout.types.url.description) har en central roll i att uppnå de utvecklingspolitiska målen. I sin utvecklingspolitik arbetar Finland så att civilsamhällets utrymme växer och dess kapacitet stärks.

För att uppnå de globala målen för hållbar utveckling och målen i klimatkonventionerna är det av avgörande betydelse att mobilisera privata investeringar, teknik och innovation. I Finlands utvecklingssamarbete ingår program och finansieringsmekanismer för partnerskap inom den privata sektorn(layout.types.url.description). Vi stöder också forskning, samarbete mellan universitet och olika institutioner(layout.types.url.description).

Genom instrument för utvecklingspolitiska investeringar (layout.types.url.description)kan vi bevilja lån och stödja investeringar. I denna verksamhet finns det ett krav på avkastning.

Utvecklingssamarbetets genomslag och resultat förbättras kontinuerligt

Att utveckla utvecklingssamarbetets resultatstyrning, processer, kvalitet och riskhantering är fortgående verksamhet. Under de senaste åren har utrikesministeriet reformerat resultatstyrningssystemet. Instrumenten för resultatstyrning är i användning(layout.types.url.description) och en omfattande rapport om utvecklingspolitikens resultat och genomslag(layout.types.url.description) lämnas till riksdagen i slutet av 2022.

Behovet av samarbete är ofta störst i de allra svåraste förhållandena, det vill säga i länder med svag förvaltning, där människor lever i extrem fattigdom och korruptionen är ett stort problem. Därför är riskhanteringen(layout.types.url.description) en viktig del av ledningssystemet för Finlands utvecklingssamarbete.

Riskerna kan förebyggas genom planering, noggranna val av samarbetspartner och utvärdering av projekt. Uppföljning, rapportering, utvärdering och granskning(layout.types.url.description) hjälper oss att upptäcka eventuella missbruk och säkerställa att  utvecklingssamarbetsmedlen går till att uppnå de eftersträvade resultaten. Alla anställda, enheter och avdelningar inom utrikesförvaltningen svarar för riskhanteringen och tillsynen över utvecklingssamarbetet. Det är inte bara utrikesministeriet utan också flera andra organisationer(layout.types.url.description) som följer upp hur målen uppnås och pengarna används.

Viktiga principer som ger hållbara resultat

1. De mänskliga rättigheterna: Finlands utvecklingspolitik baserar sig på de mänskliga rättigheterna. Enligt FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna föds alla människor fria och lika i värde och rättigheter. Att tillgodose de mänskliga rättigheterna är ett viktigt mål i utvecklingspolitiken.  Ambitionen är att stärka människornas förmåga att identifiera, kräva och utöva sina rättigheter samt myndigheternas förmåga att respektera, främja och skydda de mänskliga rättigheterna och se till att de tillgodoses.

2. Öppenhet: Effektivt och ansvarsfullt utvecklingssamarbete förutsätter att både biståndsgivarna och mottagarna kommunicerar öppet. Media och medborgarna både i givarländerna och i utvecklingsländerna har rätt att veta till vad och hur offentliga medel används. Öppenhet minskar risken för missbruk.

Data och statistik på webbplatsen OpenAid.fi(layout.types.url.description) visar var, hur och när Finlands utvecklingssamarbetsmedel har använts. Utöver detta lägger utrikesministeriet ut på sin webbplats finansieringsbeslut som rör projekt och program inom utvecklingssamarbetet (på finska)(layout.types.url.description) och utvärderingar av verksamheten(layout.types.url.description). Ministeriet har också en e-tjänst där vem som helst kan meddela om de misstänker missbruk av utvecklingssamarbetsmedel(layout.types.url.description).

3. Samstämmighet: Utvecklingspolitik och utvecklingssamarbete är bara ett verktyg för att få till stånd förändring. Samstämmighet mellan olika politikområden är väsentligt för att skapa förutsättningar för hållbar utveckling i utvecklingsländer. När man fattar beslut inom olika politikområden måste inverkan på utvecklingsländerna beaktas och bedömas, och ett politikområde får inte undergräva det som uppnåtts inom ett annat.

Finland har arbetat för samstämmighet särskilt när det gäller livsmedelstrygghet, handel, migration, beskattning och säkerhet. Samarbete mellan olika aktörer inom statsförvaltningen och bättre samordning av EU-frågor är exempel på konkreta åtgärder på nationellt plan.

4. Kvalitet och hållbara resultat: Som medlem av det internationella givarsamfundet och tillsammans med partnerländerna har Finland förbundit sig till att förbättra utvecklingssamarbetets kvalitet. Till de gemensamt överenskomna principerna hör bland annat samarbete mellan biståndsgivare, att stärka partnerländernas lokala kapacitet, gemensamma förfaranden, öppenhet och ömsesidig redovisningsskyldighet.

Vi satsar på att vår verksamhet ska ge upphov till hållbara resultat som har positiva samhälleliga verkningar på lång sikt, till exempel bättre hälsa, sysselsättning, säkerhet och högre utbildningsnivå.

I förvaltningen av Finlands utvecklingssamarbete stöder vi en mer resultatinriktad planering, resultatstyrning, uppföljning och utvärdering av resultaten och att vi ska lära oss och informera om resultaten.

5. Partnerländernas ansvar för sin egen utveckling: Finlands utvecklingssamarbete utgår från utvecklingsbehov som partnerländerna själva fastställer och ländernas egna utvecklingsplaner. Partnerlandets ägarskap och engagemang i att uppnå utvecklingsmålen är en förutsättning för hållbara resultat. Partnerlandet bär ansvaret för förändringen – Finland stöttar utvecklingen.