Den finländska undervisningens starka sidor syns i utvecklingssamarbetet

Den finländska undervisningens starka sidor syns i utvecklingssamarbetet

Finlands kompetens inom utbildning under en lång tid ger resultat också i många partnerländer för utvecklingssamarbetet.  Särskilt goda resultat har uppnåtts inom Finlands utvecklingssamarbete i partnerländerna Etiopien, Nepal och Moçambique.

Numera börjar kring 90 procent av alla barn i utvecklingsländer i skola. Det finns ändå fortfarande mycket att göra: det är vanligt att barn avbryter grundskolan, och kvaliteten på undervisningen är inte alltid hög. Ett globalt mål för de kommande 15 åren är god utbildning för alla.

Finland har redan i 30 år varit med och utvecklat utbildningen i Etiopien. Skolan på bilden ligger i Bahir Dar. Bild: Kirsi Pere
Finland har redan i 30 år varit med och utvecklat utbildningen i Etiopien. Skolan på bilden ligger i Bahir Dar. Bild: Kirsi Pere

Finland har bilateralt utvecklingssamarbete inom undervisningssektorn i Etiopien, Moçambique, Nepal, Myanmar, Palestinska området och Afghanistan. Genom Unicef stöder Finland dessutom skolgången för flyktingbarn från Syrien i Turkiet, Libanon, Jordanien och inne i Syrien.

Finland finansierar undervisningen i dessa länder och understöder lärarutbildningen och skolsystemets kvalitet – framgångsfaktorer inom det finländska skolsystemet.

Också för många medborgarorganisationer utgör undervisningen en viktig del av utvecklingssamarbetet. Sett ur ett längre tidsperspektiv kan det konstateras att omkring en fjärdedel av finansieringen av Finlands undervisningssektors utvecklingssamarbete kanaliseras genom medborgarorganisationer. Av FN-organen är Unesco och Unicef de viktigaste kanalerna för stödjande av undervisningen.

Dessutom stöder Finland programmet HEI ICI som ska stärka kunnandet vid utvecklingsländernas högskolor, programmet Lärare utan gränser inom volontärarbetet för undervisningspersonal samt högskolornas samarbete i Eritrea.

Hur kan Finland dra nytta av utvecklingssamarbetet?

Utvecklingssamarbetet inom undervisningssektorn stärker också det finländska kunnandet. Genom utvecklingssamarbetet uppkommer krävande sakkunniguppgifter i partnerländernas undervisningsförvaltning, sakkunnigorgan, läroanstalter, organisationer och företag.

Aktörer inom yrkesutbildningen, såsom samkommuner för utbildning, har kommit med i utvecklingssamarbetet t.ex. genom EU-projekt. De har gjort upp en verksamhetsplan för export av utbildning på andra stadiet.

Många företag har fått internationell erfarenhet och internationella nätverk genom utvecklingssamarbetet. Till exempel i Egypten och Peru planeras nu en utveckling av undervisningssamarbetet på kommersiell bas.

I början av året utarbetade undervisningsministeriet en s.k. färdplan för att främja utbildningsexporten, och i september utsågs en ambassadör för utbildningsexporten.

Utbildning skapar en grund för jämställdhet

Utbildningen spelar en stark roll i Finlands utvecklingspolitik. Den framträder i prioriteringarna i den utvecklingspolitiska redogörelse som godkändes i början av året: man vill stärka kvinnornas och flickornas rättigheter och ställning och förbättra samhällenas demokrati och funktionsförmåga.

Utvecklingssamarbetet inom Finlands undervisningssektor är också en del av målen för en hållbar utveckling, Agenda 2030. Utbildningen har sitt eget åtgärdsprogram Education Agenda 2030, som följer och stöder förverkligandet av utvecklingsmålen.

Samarbetet inom undervisningssektorn grundar sig i stor utsträckning på respekt för de mänskliga rättigheterna. Redan från och med 1980-talet har Finland genomfört projekt som främjar rätten till skolgång för barn med funktionsnedsättning och från och med 2000-talet projekt för undervisning i modersmålet för etniska minoriteter.

Flickors rätt till utbildning har understötts t.ex. genom att man främjat allmän avgiftsfri grundläggande utbildning och understött utvecklingen av länders utbildningssystem och kvaliteten på undervisningen. I vissa fall, såsom i Nepal, har man understött barnens föräldrar ekonomiskt för att familjens flickor ska ha möjlighet att gå i skola.

I Afghanistan har Finland stött Unescos kurser i läskunskap. I samarbete med Unicef har man byggt toaletter i skolorna och på så sätt stärkt förutsättningarna för i synnerhet flickornas skolgång.

Satu Pehu-Voima och Hanna Päivärinta

Satu Pehu-Voima arbetar som rådgivare i utbildningsfrågor och Hanna Päivärinta som informatör vid utrikesministeriet.

Barn med funktionsnedsättning får gå i skola i Etiopien

Etiopien har gjort snabba framsteg i sina utbildningsmål. I början av 1990-talet började endast 25 procent av barnen lågstadiet medan motsvarande tal nu är över 90 procent. Finland har varit en föregångare när det gäller att utveckla specialpedagogiken i Etiopien, och i dag får allt fler barn med funktionsnedsättning gå i skola.

Finland har varit med och utvecklat Etiopiens utbildningssektor i 30 år. Arbetet inleddes med en utbildning av etiopiska speciallärare i Jyväskylä universitet. I dag ligger tyngdpunkten på att förbättra undervisningens kvalitet. Etiopiens befolkningsantal ökar i snabb takt, liksom antalet elever. Det finns nästan 17,5 miljoner elever i grundskolan och grupperna är stora.

Också de finländska medborgarorganisationerna har arbetat för att specialpedagogiken och den inkluderande undervisningen ska bli en del av det offentliga skolsystemet.

Allt fler barn går i skola i Nepal

I Nepal får lika många pojkar som flickor börja i skolan. Bild: Hanna Päivärinta
I Nepal får lika många pojkar som flickor börja i skolan. Bild: Hanna Päivärinta

Finlands stöd till Nepals utbildningssektor har gett resultat.  Åren 2010–2016 hade man som mål att öka omfattningen av undervisningen och jämställdheten inom utbildningen samt att förbättra kvaliteten. Man fäste särskild uppmärksamhet vid utbildningsmöjligheterna för de mest marginaliserade grupperna och utarbetade i anslutning till detta en strategi för att främja jämställdheten.

Elevernas skolgång i årskurserna 1–5 har ökat kraftigt: år 2004 gick 84,2 procent av åldersklassen i skola och år 2016 går redan 96 procent i skola av åldersklassen i årskurserna 1–5. Jämställdhet mellan könen uppnåddes år 2013 i den grundläggande utbildningen.

Genom expertstöd från Finland har också bedömningen av inlärningen utvecklats i Nepal. Inlärningsresultaten kan nu följas i hela landet. Resultaten av bedömningen skapar en grund för utvecklandet av undervisningens kvalitet.