Barnen i Moçambique får lära sig på sitt eget språk

För finska barn är det en självklarhet att få gå i skolan på sitt eget modersmål. Nu håller den rättigheten på att uppfyllas också i Moçambique, tack vare stöd från Finland.

I Moçambique talar man allt som allt 24 olika språk. Endast 13 procent av invånarna talar portugisiska som modersmål, och över hälften förstår överhuvudtaget inte portugisiska. På landsbygden hör man sällan portugisiska, så största delen av barnen blir tvungna att börja sin skolgång på ett språk som är fullkomligt främmande för dem.

Enligt undervisningsminister Jorge Ferrão som besökte Finland förra veckan förstår barnen ingenting av undervisningen under det första halvåret.

Detta kommer att ändras under nästa år, då alla barn ska ha rätt till undervisning på sitt eget modersmål under de första två åren. Nu ges det undervisning på modersmålet i 500 skolor på 16 olika språk.

Eftersom det inte finns skolbänkar får också ministern sitta på golvet. Minister Ferrão är själv före detta lärare och han såg till att skolorna fick 900 000 nya bänkar.

Moçambique har gjort snabba framsteg i sina utbildningsmål under de senaste tio åren. Redan nu börjar 90 procent av barnen i grundskolan, och jämfört med år 2004 är det 50 procent fler som går i skolan. Flickornas andel har ökat ännu mera. Antalet skolor har ökat rejält även på landsbygden, och i synnerhet flickor har fördel av detta.

Moçambique använder 23 procent av sin budget till utbildning, men behovet av tilläggsfinansiering är stort.

Svaga utbildningsresultat

Det finns fortfarande många problem att reda ut – det finns stora regionala skillnader i kvaliteten och resultaten på utbildningen. Långt ifrån alla barn kan läsa och skriva då de går ut grundskolan. Enligt den nationella läskunnighetsbedömningen lär sig endast en bråkdel av barnen att läsa före tredje klassen. Lärarutbildningen har inte klarat av att svara mot efterfrågan, och lärarnas utbildningsnivå är låg.

Undervisningsminister Ferrão har resolut tagit itu med missförhållandena.

”Vi arbetar nu för att förbättra kvaliteten på undervisningen. Vi försöker få alla elever att stanna i skolan i minst 9 år. Lärarna behöver tilläggsutbildning, och samtidigt behöver läraryrket få den uppskattningen som det förtjänar.”

Enligt Ferrão är det bästa sättet att förbättra kvaliteten på skolningen att förbättra administrationen.

”En bra ledare skapar en framgångsrik skola, en dålig ledare det motsatta. De senaste 18 månaderna har vi utbildat rektorer, som i sin tur utbildat andra ledare för skolor på distriktsnivå och lokal nivå.”

Skolmaten håller flickorna kvar i skolan

I Moçambique försämras barnens inlärningsförmåga också av kronisk undernäring, vilket 43 procent av barnen under fem år lider av. Kontinuerlig undernäring orsakar bestående skador på hjärnan och försämrar barnens förutsättningar att lära sig. Då barn som är under tre år gamla lider av undernäring påverkar det dem för resten av livet. Eftersom det gäller ett så stort antal barn kommer frågan att ha en enorm inverkan på Moçambiques utveckling åtminstone under de kommande 50 åren.

”Man prövar som bäst skolbespisning i fem provinser, med 290 000 av Moçambiques sju miljoner elever. Tack vare skolbespisningen avbryter i synnerhet flickor mera sällan sin skolgång. Samtidigt intensifieras samarbetet mellan hemmen. Våra viktigaste mål är att få med elevernas föräldrar i skolarbete”,  berättar minister Ferrão.

Den finska moderskapsförpackningen fick minister Ferrão att le. Innehållet i förpackningen presenterades av Finlands ambassadör i Moçambique, Seija Toro (längst till vänster).

Resultat tack vare stöd från Finland

Minister Ferrão tackar Finland för det mycket viktiga stödet.

”Finland har på ett mångsidigt sätt deltagit i utvecklingen av utbildningen i Moçambique. Undervisningen ska ske på ett sätt som gör att man lär för livet”, säger han.

Under åren 2002–2014, då Finland erbjudit stöd, ökade antalet 6-åringar som började grundskolan från 37 procent till över 81 procent. Antalet grundskolor ökade med 71 procent och antalet lärare i dessa nästan fördubblades. Det finns nu över en miljon flera flickor i skolorna än för tio år sedan.

Finland avslutade i april sitt ett år långa ordförandeskap för samordningen av utbildningssektorns biståndsgivare. Finland styr sitt stöd på nio miljoner euro om året genom den gemensamma fonden FASE. Två miljoner euro används för att utvidga modersmålsundervisningen, utbilda lärare och trycka läroböcker.

Som ordförande underströk Finland vikten av att alla barn ska ha rätt till att gå i skola, undervisning på sitt modersmål och en jämställd skolgång.

Under Finlandsresan kom man preliminärt överens om ett expertutbyte mellan Finland och Moçambique. Tillsammans med Helsingfors universitet pågår ett lärarutbildningsprojekt som fokuserar på undervisning på modersmålet.

Outi Einola-Head