Moçambique går i skola, men lär sig alltför lite
Under 2000-talet har allt fler barn i Moçambique fått möjlighet att gå i skola.
Den årliga utvärderingen av undervisningssektorn i Moçambique gav upphov till både belåtenhet och bekymmer.
Till de viktigaste framgångarna hör det faktum att fem miljoner barn och ungdomar får grundutbildning idag. För fyra år sedan var siffran hälften mindre.
Moçambique har lyckats utöka utbildningen i hög grad under 2000-talet, trots sin snabba befolkningstillväxt. Idag börjar nästan 70 % av landets sexåringar skolan, och klyftan mellan antalet flickor och pojkar som går i skola har minskat mycket.
Men regionala och lokala skillnader finns, helt klart. I landets södra delar börjar så gott som alla i skolan, men i de fattiga centrala och norra delarna är det fortfarande svårt för många barn att gå i skola.
”Nationellt sett är det ännu en stor utmaning för oss att få alla barn till skolan i tid. Dessutom är antalet elever som går kvar i klassen ett stort problem, framför allt i landets norra och centrala delar” säger Cremildo Binana från Moçambiques undervisningsministerium.
Utbildningens kvalitet hör också till bekymren. Cremildo Binana citerar en jämförelseundersökning som berör södra Afrika, ett slags afrikansk Pisaundersökning. Enligt den senaste, som gjordes för några år sedan, har största delen av landets sjätteklassare inte lyckats skaffa sig goda baskunskaper i läsning eller matematik.
”Och inte såg det bra ut bland de äldre eleverna heller. Under den förra strategiperioden arbetade vi mycket för att utveckla läroplanerna och förbättra lärarutbildningen, men mycket mer borde ännu göras.”
En stor del av invånarna går i skola på ett främmande språk, vilket också har sin betydelse. Än så länge finns det inte resurser för förskoleundervisning eller introducerande undervisning på modersmålet, annat än i form av pilotprojekt.
Steget över den stora klyftan
Binana talar om den stora klyftan som alltför få lyckas ta sig över. Klyftan befinner sig mellan sjunde och åttonde klass. När allt fler invånare går ut de lägre klasserna ökar trycket på de högre. Man har löst problemet genom att grunda en åttonde årskurs i lågstadieskolorna.
”Men på den behövs redan ett helt annat kunnande hos lärarna, än vad lågstadielärarna har” säger Binana.
Själv gick Cremildo Binana i skola under kolonialtiden. Hon fick gå i en skola som var avsedd för portugisiska barn, där man hade kompetenta lärare, skoluniformer, skolhälsovård och skollunch - det serverades mjölk och bröd. På andra sidan ett staket fanns en skola för moçambikiska barn. Där gick eleverna barfota och lärarna hade i många fall inte själva gått mer än fyra år i skola.
”Det som vi hade i min skola är inte verklighet i just någon allmän skola idag. Min yngsta son går idag i skola i stadens utkant. I hans klass finns inga stolar så eleverna sitter på golvet.”
Att utvidga och förbättra utbildningen hör till Moçambiques regerings och landets utländska samarbetsparters viktigaste mål. I flera års tid har man använt ungefär en femtedel av landets budget till utbildning, och det hade varit omöjligt utan kännbart understöd från utlandet. Men den andel av budgeten som gick till utbildning och undervisning ifjol var klart mindre.
Det finns 120 000 lärare i landet och de utgör hälften av den offentliga sektorns anställda. Undervisningsministeriets löneanslag räcker inte för att anställa nya lärare. Det är vanligt att eleverna går i skola i skift och i stora undervisningsgrupper, inte bara på grund av lärarbristen utan också därför att det inte finns tillräckligt med klassrum.
Moçambique får allmänt budgetstöd av Finland, och dessutom understöd som är direkt riktat till undervisningssektorn. Det direkta stödet uppgår till sju miljoner euro per år.
Erja-Outi Heino