Den parlamentariska krishanteringskommittén har inlett sitt arbete

I enlighet med statsminister Marins regeringsprogram har statsrådet tillsatt en parlamentarisk krishan-teringskommitté för perioden 6.3.2020–28.2.2021. Kommittén ska utarbeta övergripande mål som sträcker sig över regeringsperioderna för att förbättra verksamhetens genomslag och resursanvänd-ningens planmässighet. Kommitténs arbete har skjutits upp på grund av coronaläget, men kunde inle-das den 11 juni med ett möte där deltagarna fick en översikt av nuläget och framtidsutsikterna för Finlands deltagande i krishantering.

Kommitténs ordförande och utrikesministerns politiska statssekreterare Johanna Sumuvuori och kommitténs vice ordförande, riksdagsledamot Jouni Ovaska

Kommittén utreder hur den globala säkerhetspolitiska miljön och krishanteringen har förändrats och vilka krav detta ställer på Finlands deltagande i krishantering.  ”I kärnan för kommitténs arbete ligger att utveckla den militära och den civila krishanteringen. Krishanteringen granskas som en del av ett större nätverk av aktörer, där det samtidigt ingår aktörer inom fredsmedling, utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd”, säger kommitténs ordförande och utrikesministerns politiska statssekreterare Johanna Sumuvuori.

Kommitténs vice ordförande, riksdagsledamot Jouni Ovaska, framhåller att det är viktigt att beakta förändringarna i krishanteringens villkor. Terrorism, miljöhot och klimatförändringar ökar ytterligare behovet av krishantering. Internationella kriser och säkerhetshot inverkar också i allt större grad direkt på Finlands och Europas interna säkerhet. Coronavirusläget har påverkat krishanteringsinsatsernas verksamhet. Nu har man börjat bedöma pandemins långsiktiga inverkan på den internationella krishanteringen. 

I och med att kriserna förändras har fler olika aktörer engagerat sig och utöver FN:s insatser genomförs idag också insatser av EU, Nato och olika koalitioner av stater. I den civila krishanteringen är Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) en central aktör. Att skydda civilbefolkningen och främja de mänskliga rättigheterna, samhällelig stabilitet och säkerhet ligger i centrum för den internationella krishanteringen. 

Internationell krishantering är en viktig del av Finlands utrikes- och säkerhetspolitik. Finland har deltagit i krishantering sedan 1950-talet. Som mest har närmare 2 000 finländska fredsbevarare deltagit i olika insatser och totalt har mer än 50 000 finländare deltagit i krishanteringsverksamhet. Uppdragens karaktär har förändrats under årtiondenas lopp. Tyngdpunkten har förskjutits från hantering av konflikter mellan stater till att stödja konfliktlösning inom länder och konfliktländernas kapacitet. 

För närvarande deltar Finland i 10 militära krishanteringsinsatser med ca 400 soldater. Ca 120 finländare arbetar med civila krishanteringsuppdrag i 20 insatser och vid olika sekretariat. Anslagsnivån för militär krishanteringar uppgår till cirka 110 miljoner euro per år. Anslaget för civil krishantering är ca 15 miljoner euro per år.

Ytterligare information: Sari Rautio, kommitténs generalsekreterare, enhetschef, tfn 0295 351 534

Utrikesministeriets e-postadresser har formen [email protected].