Utvecklingspolitiska kommissionens aktualitetsanalys: Finlands utvecklingspolitik ska tillämpa rättighetsperspektivet bredare

Det skärpta internationella läget, de långdragna konflikterna, de ökade katastroferna till följd av klimatförändringar och det allt aktivare ifrågasättandet av de mänskliga rättigheterna skapar ett växande behov av en utvecklingspolitik som beaktar rättighetsperspektivet mer omfattande.

Det här anser utvecklingspolitiska kommissionen som gett ut en aktualitetsanalys av hur Finlands utvecklingspolitik och utvecklingssamarbete tillgodoser de mänskliga rättigheterna.

”På grund av det svåra läget världen över är det viktigt att se till att rättighetsperspektivet fortsättningsvis utgör en stark grundsten för utrikes- och säkerhetspolitiken över regeringsperioderna", säger kommissionens ordförande riksdagsledamot Inka Hopsu (gröna).

Ett människorättsbaserat arbetssätt innebär att de mänskliga rättigheterna i kombination med skyldigheterna är styrande element när man ställer upp mål för utvecklingspolitiken och utvecklingssamarbetet. Fokus ligger i att respektera, främja och skydda de mänskliga rättigheterna. Enligt utvecklingspolitiska kommissionen ska särskild vikt fästas vid människor och grupper av människor vars mänskliga rättigheter är sämst tillgodosedda. Samtidigt ska man påverka de aktörer som ansvarar för att rättigheterna tillgodoses. Delaktighet, inkludering, icke-diskriminering, jämlikhet, ansvarsskyldighet och transparens är de bärande principerna. 

Ambition efterlyses på alla områden

Enligt analysen har Finlands utvecklingspolitik under de senaste åren tagit bättre hänsyn till rättighetsperspektivet, och de mänskliga rättigheterna beaktas i utvecklingssamarbetet allt bättre.  Finland bör dock ta itu med frågan på ett ambitiösare sätt för att en allt större del av utvecklingspolitiken i fortsättningen ännu aktivare ska främja de mänskliga rättigheterna och ta sig an de utmaningar som gäller mänskliga rättigheter. Detta kräver att aktörerna har politisk vilja, tydlig målsättning, kompetens och tillräckliga resurser. 

Trots att rättighetsperspektivet har beaktats i planeringen av utvecklingssamarbetet, finns det stora variationer i hur de mänskliga rättigheterna tillgodoses och följs upp. Enligt utvecklingspolitiska kommissionen är det angeläget att rättighetsperspektivet konsekvent genomsyrar alla kanaler, åtgärder och nivåer inom utvecklingssamarbetet. Detta gäller inte enbart utvecklingssamarbetet, utan också mer allmänt olika politikområden, Finlands yttre förbindelser och internationella påverkansarbete. 

En särskild utmaning för Finlands utvecklingssamarbete är det faktum att det regelbaserade internationella systemet och de mänskliga rättigheter som väsentligen hör till dess normbas ifrågasätts i allt högre grad. På såväl nationella som internationella forum motsätter sig människor till exempel jämställdhet och kvinnors, flickors, könsminoriteters och sexuella minoriteters rättigheter. På grund av dessa utmaningar är Finlands satsningar på en utvecklingspolitik och ett utvecklingssamarbete och i vidare mening också på en utrikes- och säkerhetspolitik som bygger på rättighetsperspektivet viktigare än tidigare. De ökar betydelsen av påverkansarbetet på internationellt plan, framför allt i FN och EU.

Hela analysen finns att få på Utvecklingspolitiska kommissionens webbplats (på finska)(Länk till en annan webbplats.).

Utvecklingspolitiska kommissionen är det enda organet som systematiskt och övergripande utvärderar och analyserar Finlands utvecklingssamarbete och utvecklingspolitik. Statsrådet tillsätter Utvecklingspolitiska kommissionen för en regeringsperiod i taget. Kommissionens medlemmar företräder riksdagspartierna, intresseorganisationer, civilsamhällesorganisationer och universitet som ingår i nätverket UniPID.

Ytterligare information

  • Marikki Karhu, generalsekreterare för utvecklingspolitiska kommissionen, tfn 050 525 8649, [email protected] 
  • Inka Hopsu, utvecklingspolitiska kommissionens ordförande, tfn 040 758 9545, [email protected]