Team Finland i Litauen: denna gång med Kaunas i centrum
I centrum av Team Finland-verksamheten i Litauen står resor utanför huvudstaden. I november bekantade sig den Finsk-litauiska handelskammaren jämte ambassadör Christer Michelsson och ambassadens Team Finland- koordinator med företagsverksamheten i Kaunas, Litauens näststörsta stad.
Kaunas är känd för sin tunga industri – under sovjettiden var staden stängd för utlänningar, emedan man där bl.a. framställde krigsmateriel, såsom pansarvagnar. Nu marknadsför Kaunas sig som ett centrum för kunnande, beläget i en för företagen nyttig logistikknutpunkt, därifrån man lätt kan frakta gods till närbelägna områden. När sedan Rail Baltica, som går genom Baltikum, blir färdig, kommer Kaunas ställning som logistikcentrum att ytterligare förstärkas. Lönenivån i Litauen är så pass låg jämförd med Finland, att det är lockande för företagen att flytta sin produktion hit. I Kaunas läroanstalter finns dessutom välutbildad arbetskraft.
Och om du inte visste det ännu, så spelar Kaunas basketbollslag BC Žalgiris på toppnivå. Basketbollen har en lång historia i Kaunas, emedan barnen under sovjettiden ofta bara hade en basketbollsplan och inte några andra fina idrottsplatser.
Programmet, som uppgjorts av handelskammaren, började med ett besök vid den finländsk-litauiska avfallsförbränningsanläggningen, byggd och förvaltad av Kauno Kogeneracinė Jėgainė (KKJ), som är en joint venture mellan Fortum och ett litauiskt energiföretag. Fortum innehar en 49 % minoritetsägarandel. Avfallsförbränningsverket i Kaunas startas på våren nästa år, när en byggnadsperiod på två och ett halvt år tar slut.
Avfallsförbränningsverket baserar sig på finländskt teknologiskt kunnande och det kommer att täcka en stor del av elektricitets- och värmebehovet i Kaunas. Anläggningen har en mångfacetterad historia. Dess motståndare har uppmålat bilden av en stor stinkbomb, som förstör närmiljön. En närbelägen by har t.o.m. avbrutit trafiken på den landsväg, som byggarbetarna har använt, när de har velat ta sig till jobbet.
KKJ-bolaget hävdar dock, att luktproblem inte kan uppstå, emedan det avfall, som skall brännas, förvaras i en jättebunker med undertryck – därmed försvinner lukten försvinner med avfallet.
Avfallet som bränns producerar värme, som värmer upp det vatten, som cirkulerar i ett rörsystem och driver en turbin kopplad till en elgenerator. Besökarna förbryllades en aning av den till sin storlek lilla, men samtidigt energieffektiva turbinen med högt varvtal. Vad gäller utsläppen har anläggningen planerats att uppfylla alla bestämmelser..
I byggnadsskedet ger anläggningen daglig anställning åt upp till 600 personer, som representerar nio nationaliteter. KKJ-bolaget, som svarar för driften, kan vara stolt över, att inga egentliga olyckor skett under byggnadsskedet. Även gästerna kläddes därför i behövliga skyddskläder.
Under besöket fick gästerna även höra om verksamheten på Kaunas ekonomiska frizon (Free Economic Zone). Det är fråga om ett privat bolag, som förvaltar ett område utvecklat från jordbruksmark och som för tillfället erbjuder utländska företag ett vidsträckt område och en fungerande infrastruktur. När ett utländskt företag etablerar sig i frizonen, får det tidsbundna skattelättnader. Enligt frizonsföretaget är lättnaderna dock icke det huvudsakliga incentivet, utan företagen lägger mera vikt vid områdets logistikförbindelser. T.ex. närheten till Polen och en bra järnvägsförbindelse är frizonens trumfkort, som bara kommer att förstärkas om några år, när Rail Baltica blivit färdig.
I frizonen fungerar även finländska företag: Finnfoam, Itella och tidigare även YIT, som byggde ett logistikcentrum till området. De största företagen på området är de tyska storföretagen Continental och Hella.
I Litauen finns för närvarande totalt sju ekonomiska frizoner och ett flertal industriparker, vilkas verksamhet är delvis organiserad på ett annat sätt. Industriparkerna förvaltas av kommunala organ och har inte möjlighet att ge skattelättnader åt företagen, med undantag av fastighetsskatt.
Under handelskammarens resa till Kaunas bekantade man sig även med företaget Novametas (tillverkar proffskök) produktionsutrymmen och verksamhet. Novameta är såväl underleverantör till och konkurrent med Metos. Novametas tillväxttakt har varit hisnande, vilket har föranlett företaget att ofta flytta till nya utrymmen.
För att få skolad arbetskraft samarbetar Novameta aktivt med områdets läroinrättningar. Företaget kan även stoltsera med ovanligt långa semestrar, med vilka företaget hoppas kunna binda arbetstagarna till sig.
Besöksdagen kulminerade i ett besök på ett bageri, som drivs av ett litauiskt dotterbolag till Fazer. Gästerna fick, trots en viss brådska, med sig smakliga presenter från bageriet. Man bekantade sig även med själva produktionsanläggningen. Anmärkningsvärt är, att mycket av arbetet i bageriet är handarbete. I Litauen använder Fazer förutom sitt eget varumärke även ett lokalt, mera känt varumärke. Bolaget har fått bra fotfäste såväl i Litauen som annorstädes i Baltikum.
Den finländsk-litauiska handelskammaren planerar redan en ny resa, denna gång till Finland. Målet är att skapa nya kontakter mellan finländska och litauiska aktörer. Samma mål har även Finlands ambassad i Vilnius.
Om du är intresserad av affärsmöjligheter och företagskontakter i Litauen, ta kontakt med ambassadens Team Finland –team:
Jussi Koskela, Team Finland –koordinator
Ambassadör Christer Michelsson, Team Finland landschef