EU:s arbetsgrupper för utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd sammanträder i Helsingfors

Europeiska unionens råds arbetsgrupper för utvecklingssamarbete och för humanitärt bistånd sammanträder i Finlandiahuset den 15–16 juli. Arbetsgruppernas informella gemensamma möte ordnas i Helsingfors på grund av Finlands EU-ordförandeskap.

Att mötet ordnas alldeles i början av Finlands ordförandeskap ger en bra utgångspunkt för Finlands fortsatta arbete, säger chefen för enheten för utvecklingspolitik Katja Ahlfors och chefen för enheten för humanitärt bistånd Claus Lindroos vid utrikesministeriet, som har förberett mötet.

Människor som flytt undan etniskt våld i Etiopien 2018 får rent vatten, torrtoaletter och tält genom EU:s bistånd. Foto: Anouk Delafortrie/EU

Ett tema för arbetsgruppernas möte är sambandet mellan och samordningen av utvecklingssamarbetet, det humanitära biståndet och stödet till fredliga lösningar. På engelska talar man om nexus.

”Frågan är hur EU på ett bättre sätt kan stödja och stärka fred så att det inte uppstår ett behov av humanitärt bistånd och så att behovet av bistånd inte blir långvarigt”, förklarar Claus Lindroos, som är ordförande i arbetsgruppen för humanitärt bistånd.

Ett annat tema på mötets agenda är vatten och vattnets betydelse för fred. I och med klimatförändringen handlar konflikter allt oftare om vem som kontrollerar vattenresurser. Finland har mycket kunnande och mycket att bidra med när det gäller vatten.

Geografiskt fokuserar mötet i Finlandiahuset på Afrikas horn.

Fördjupning, diskussion, lärande

Ett informellt arbetsgruppsmöte skiljer sig från de formella mötena genom att mötesdeltagarna inte är bundna av medlemsländernas officiella ståndpunkter. De informella mötena ger inte heller upphov till bindande beslut.

Det innebär att mötesdeltagarna kan diskutera fritt om olika frågor och fördjupa sig i vissa teman.

Det är också betydelsefullt att deltagarna har en möjlighet att lära känna varandra, eftersom de formella mötena har en så fullspäckad agenda att det inte blir mycket tid över för diskussion och umgänge. Om ordföranden känner deltagarna hjälper det hen att lyckas med sitt uppdrag.

De båda arbetsgrupperna har också eget program. Arbetsgruppen för utvecklingssamarbete ska besöka FN:s laboratorium för teknisk innovation, UNTIL, i Esbo.

Arbetsgruppen för humanitärt bistånd kommer att samlas för att diskutera definitionen av begreppet kris, eftersom definitionen påverkar det humanitära biståndets planering och finansiering. Arbetsgruppen deltar i en övning där de ska lösa olika finansieringsfrågor kring en imaginär kris.

Vad ska Finland uppnå på sex månader?

Om ordförandelandet sköter sitt arbete effektivt och resultatinriktat kan rådet fatta bra beslut. Vilka frågor ska Finland driva under sitt ordförandeskap med tanke på utvecklingssamarbetet och det humanitära biståndet?

Våren 2018 beviljade EU humanitärt bistånd till områden i Kenya som hade drabbats av översvämningar. Med EU:s bistånd ordnade Kenyas Röda kors och Action Against Hunger skydd, vatten och hälsovård. Foto: Anouk Delafortrie/EU

Vi har fyra mål gällande utvecklingssamarbete: bekämpa klimatförändringen, främja jämställdhet och sexuell och reproduktiv hälsa, en jämställt partnerskap med Afrika samt undervisning och utbildning, områden där Finland har mycket att ge.

Gällande det humanitära biståndet är målen att stärka den humanitära rätten, att höja finansieringen så att den motsvarar hjälpbehovet, att bättre beakta sårbara grupper under kriser, t.ex. personer med funktionsnedsättning, samt bättre beredskap för extrema väderfenomen som orsakas av klimatförändringen.

Finland har en verklig möjlighet till inflytande i beredningen av den kommande fleråriga budgetramen och finansieringen av yttre åtgärder i den. Vi kan också påverka i förhandlingarna om ett nytt ramavtal med länder i Afrika, Västindien och Stillahavet, till exempel när det gäller handelsrelationerna.

”EU:s nya strategiska agenda för 2019–2024 erbjuder också Finland en viktig chans att påverka EU:s framtida verksamhet”, påminner Katja Ahlfors.

 

Hanna Päivärinta

Skribenten är informatör vid utrikesministeriets kommunikationsavdelning