Ett nytt lyft för Finlands internationella krishantering
Den parlamentariska kommittén för krishantering anser i sitt nya betänkande att ambitionsnivån för den finländska krishanteringen bör höjas. Detta förutsätter att Finland ökar sitt aktiva och mångsidiga deltagande, stärker verksamhetens genomslag och fördjupar sitt samarbete med olika aktörer.
Den parlamentariska kommittén för krishantering hade till uppgift att utarbeta en aktuell helhetsbild av den internationella krishanteringens utveckling, behov och villkor. Den skulle också ge rekommendationer för Finlands framtida deltagande i krishantering och om hur verksamhetens genomslag kan förbättras. Finlands deltagande i militär krishantering har varit på nedåtgående under de senaste åren. När det gäller civil krishantering har regeringen slagit fast att deltagandet ska höjas till minst 150 sakkunniga per år.
”De viktigaste besluten om krishanteringen i framtiden har att göra med hur vi reagerar på förändringarna och behoven i vår omvärld. Den parlamentariska kommitténs gemensamma budskap är tydligt. I kommittébetänkandet uttrycks en stark politisk vilja att upprätthålla Finlands internationellt höga krishanteringsprofil och säkerställa tillräckliga resurser för deltagande i och utvecklande av krishanteringen”, säger utrikesministerns politiska statssekreterare Johanna Sumuvuori.
Kommittén fokuserade på deltagandet i krishantering som en del av Finlands utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik. Genom att delta i krishanteringsinsatser skapar Finland säkerhet och bär sitt ansvar för att upprätthålla internationell fred och säkerhet och det regelbaserade internationella systemet. Krishantering innebär också utrikespolitiskt inflytande i internationella organisationer och i partnerländerna. När Finland deltar i krishantering förbättras finländarnas säkerhet. Deltagandet kan också ha en positiv inverkan på den inre säkerheten och utveckla nationella färdigheter och kapaciteter.
Kommittén ger fem rekommendationer som handlar om fortsatt aktivt och mångsidigt deltagande, om att fastställa kvantitativa och kvalitativa mål, välja geografiska prioriteringar mot bakgrund av utvecklingen i omvärlden, förbättra krishanteringens effektivitet och stärka helheten på nationell och internationell nivå (samverkan mellan krishantering, utvecklingssamarbete, humanitärt bistånd och fredsmedling).
Den parlamentariska krishanteringskommittén är en av fem parlamentariska kommittéer som regeringen tillsatt. Genom sitt löfte att tillsätta fem kommittéer har regeringen förbundit sig att beakta långsiktiga mål och systematiskt parlamentariskt samarbete mellan statsrådet och riksdagen. De fem parlamentariska kommittéerna ska stärka öppenheten, delaktigheten och kunskapsunderlaget i lagberedningen. Till medlemmar i kommittéerna har det kallats sakkunniga representanter för alla riksdagspartier och för centrala intressegrupper och civilsamhällesorganisationer. Arbetet med att bereda stora reformer under de kommande valperioderna ska skötas av parlamentariska kommittéer. Genom kommittéarbetet säkerställs ett förvaltningsövergripande perspektiv och att arbetet fortsätter över valperioderna. Målet är att ta fram lösningar och beslut inom de överenskomna tidsramarna så att alla riksdagspartier förbinder sig till dem.
Ytterligare information: Sari Rautio, kommitténs generalsekreterare, enhetschef, enheten för säkerhetspolitik och krishantering, tfn 0295 351 534. Utrikesministeriets e-postadresser har formen [email protected].