Även Åland besluter om EU:s reformfördrag
Före det nya reformfördraget kan tas i bruk måste det ratifieras i samtliga medlemsländer. För Finlands del innebär det att fördraget måste godkännas två gånger. Fördraget måste nämligen få både Finlands riksdags och i Ålands lagtings godkännande.
I Finland kan ratifieringen göras när riksdagen har godkänt fördraget. Dessutom måste Ålands lagting godkänna ikrafttagandet av fördraget, för att fördraget skall träda i kraft i landskapet även till de delar var Ålands lagting har lagstiftningsrätt.
Landskapet Åland utgör ett autonomt landskap som trots sin ringa befolkningsmängd (27.000 invånare) åtnjuter ett omfattande självstyre. Berörande den lagstiftningsdel var Ålands lagting (=det åländska parlamentet) har lagstiftningsrätt är lagtinget ett med Finlands riksdag jämnställt lagstiftande organ.
Vad innebär det om Ålands lagting väljer att rösta emot det nya reformfördraget? Innebär det att Finland inte kan ratifiera fördraget?
I princip inte. Finlands riksdags grundlagsutskott har slagit fast att Finlands riksdag kan fatta beslut i frågan för hela det övriga Finlands del, förutom Åland. Medan Ålands lagting ansvar för de åländska lösningarna i frågan. Dock innebär det att Finlands statsmakt, i en situation var Ålands lagting skulle välja att rösta nej till reformfördraget inte, i alla fall till alla delar, kunde garantera att fördraget till fullo träder i kraft i landskapet. Situationen skulle juridiskt och politiskt vara problematisk för samtliga berörda parter.
Ålands autonoma ställning märktes t.ex. vid folkomröstningen om Finlands anslutning till EU år1994. Eftersom Åland hade möjligheten att välja att stanna utanför unionen, även om Finland valde att gå med, innebar beslutsprocessen om medlemskap för Ålands del två folkomröstningar.
I den första folkomröstningen, den 16 oktober 1994, röstade ålänningarna tillsammans med alla övriga finländare om Finlands anslutning. I hela landet röstade 57,0 % för ett medlemskap, medan endast 51,9 % av ålänningarna röstade ja. För Ålands del var saken dock inte ännu klar, utan nu behövdes en andra folkomröstning som bara ordnades på Åland och var ålänningarna fick rösta om Åland skulle välja Finlands väg eller inte.
Den andra folkomröstningen hölls den 20 november (efter att både Finland och Sverige hade röstat ja för en anslutning). I den andra folkomröstningen var understödet för ett åländskt medlemskap i unionen överväldigande och ja-sidan fick 73,6 % av rösterna.
Den 2 december röstade ännu Ålands lagting om frågan. Medlemskapet stöddes av 26 av lagtingets 30 lagtingsledamöten och därmed var saken klar och Åland kunde ansluta sig till Europeiska Unionen tillsammans med Finland den 1 januari 1995.
Ålands lagting har senare gett sitt godkännande även för Amsterdam- och Nice-fördragen och måste nu även ge sitt godkännande för det kommande reformfördraget för att det skall kunna träda i kraft på Åland.
Text och bild: Kari Ruokola
Europainformationens regionalinformatör på Åland
Roterande informatör på Finlands ständiga representation i EU 20.9-18.10 2007
Åland Kort & gott:
http://www.aland.ax/aland/(Länk till en annan webbplats.) (Öppnar nytt fönster)