Kolumner och intervjuer

Europeiska unionen har en egen budget och en flerårig finansieringsram som styr utgifterna på kring tusen miljarder euro, huvudsakligen till den gemensamma jordbrukspolitiken och till regional- och strukturpolitiken. Samtidigt måste EU vara beredd att svara mot nya utmaningar och oförutsägbara behov som dyker upp under perioden. Den nya finansieringsramen för 2014–2020 har just tagits i bruk, men förhandlingarna om följande period håller redan på att sätta igång. Beredningsprocessen är lång och

Ukraina var längre ett av de minst kända europeiska länderna med över 40 miljoner invånare. Det har skett en och annan revolution under årens lopp, men mera sällan har det framträtt några verkliga statsmän. Det är många som väntat på Ukrainas Mandela, Havel eller ens Kekkonen, och de väntar fortfarande. Den kändaste ukrainaren var nog länge Andrij Sjevtjenko som spelade i AC Milan och Chelsea och valdes till Europas bästa fotbollsspelare 2004, eller stavhopparen Sergej Bubka.

Inbördeskriget i Syrien som pågått i snart fem år kom ännu närmare 2015 när stora mängder syrier började söka skydd i Europa. Den massiva migrationen fick beslutsfattarna att öppna ögonen: flyktingströmmen upphör inte innan situationen i landet och dess närområden förändras drastiskt. Förutom att EU stöder den politiska processen i Syrien vill man också hjälpa de syrier som flyr undan kriget, både i hemlandet och i grannländerna.

Den här veckan har vi nåtts av nyheten att de internationella sanktionerna mot Iran delvis ska hävas, vilket är en sällsynt ljusglimt i Mellanösterns kaos. Syftet med internationella sanktioner är att påverka politik eller verksamhet som bedrivs av en viss stat, människogrupp eller enskilda personer. Ju exaktare sanktionerna riktas, desto effektivare är de.

Köln, Istanbul, Polen, Danmark och London. Händelserna i Europa och i grannländerna och de diskussioner i medierna som har följt på dem svallar redan för fullt efter semesterperioden vid årsskiftet. I bakgrunden ljuder David Bowies flerdimensionella musik. Holland, som just har inlett sitt ordförandeskap, står inför ett smärre stordåd om landet ska klara av alla kommande vändningar vid sidan av basagendan.

Diskussionen om hur Ekonomiska och monetära unionen (EMU) ska utvecklas har satt igång som small talk i Finland. Det är ack så trögt och besvärat och med tajmningen är det lite si och så. -Läs ny EU-kolumn.

Terrorattackerna i Paris den 13 november var förutom en stor mänsklig tragedi också ett hårt slag mot européernas redan tidigare rubbade trygghetskänsla. Gärningsmännen bakom dådet var radikaliserade unga män med invandrarbakgrund. Terroristerna slog till mot platser där ungdomar och studerande brukar träffas: kaféer, idrottsevenemang och konserter. Varför?

Förhandlingarna om ett nytt internationellt klimatavtal kulminerar i och med det nyss påbörjade klimatmötet i Paris. Syftet med avtalet är att begränsa klimatuppvärmningen till två grader, jämfört med den förindustriella tiden. Hur ansvaret ska fördelas mellan utvecklade länder och utvecklingsländer, hur finansieringen ska ske, samt avtalets juridiska karaktär utgör centrala förhandlingsfrågor. EU vill ha ett täckande, ambitiöst och juridiskt bindande avtal.

Att mätningen av 11 miljoner bilars utsläpp manipulerats har nått över nyhetströskeln flera gånger om. Utsläppsnivåer som i värsta fall är över 40 gånger högre än tillverkaren lovat får konsumenter att funderna på om man alls kan lita på det som sägs när man köper en ny bil och om tillverkarens ansvar upphör när de ser baklyktorna.

Det förväntas komma en miljon asylsökande till Europa i år. Landvägen, det vill säga via östra Medelhavet eller den så kallade Balkanrutten, har det redan anlänt 280 000 personer. Länderna i regionen hoppas på solidaritet och stöd av EU. Också Turkiet, Jordanien och Libanon som tagit emot miljontals flyktingar, behöver hjälp. EU:s utrikes- och inrikesministrar träffade sina kolleger från partnerländerna i Luxemburg och diskuterade olika sätt att lösa krisen.