Kolumner och intervjuer

Tanken på en bättre europeisk lagstiftning upplever en renässans. Det handlar inte om den första gången, eller ens den andra – många kommissioner före Jean-Claude Junckers har haft samma målsättning för ögonen.

I december 2014 inträffade en historisk tilldragelse i relationerna mellan Kuba och USA, när ländernas ledare meddelade att de kommer att normalisera sina relationer med varandra. Samtidigt pågår förhandlingar mellan EU och Kuba om tätare dialog och samarbete. Kubas öppnande kommer att föra med sig mera turism, erbjuda möjligheter för företag och förbättra vanliga kubaners levnadsstandard.

Europaparlamentet gick till skogs och det gav många goda tankar. Parlamentet godkände i slutet av april ett betänkande om EU:s nya skogsstrategi.

Europeiska kommissionen presenterade ett investeringsprogram i november i fjol med vilket man vill sätta fart på den anspråkslösa ekonomiska tillväxten i Europa och skapa efterlängtade nya arbetsplatser. Programmet består av tre delar, av vilka den som har lyst mest i offentligheten är den nya investeringsfonden som ska inrättas. På ett finare sätt sagt Europeiska fonden för strategiska investeringar, familjärt ESIR.

EU:s gemensamma fiskeripolitik förnyades för ett par år sedan. Det var principiella förändringar som ger oss en orsak att tala om en reform. Nu ska reformen verkställas och det sker stegvis och tar flera år. Ett av de största stegen tas under det här året då EU fattar beslut om Östersjöns mångåriga skötselplan för fiske av strömming, vassbuk och torsk.

Östliga partnerskapets toppmöte äger rum i Riga den 21-22 maj. Olika möten på hög nivå sker naturligtvis hela tiden, men det här mötet är speciellt intressant och viktigt på grund av det rådande politiska läget.

Säkerhet och försvar har aktivt diskuterats och behandlats på sista tiden både bland medborgare och på samhällsnivå, också här i Bryssel. I världen pågår händelser som har fått människor att tänka på sin egen och sitt samhälles säkerhet, säkerhet som man tidigare tog för given.

Anna-Kaisa Itkonen är hemvan i Europakommissionens Berlaymontbyggnad. Innan hon började med sitt nuvarande jobb som informatör var hon pressekreterare vid kommissionen och medlem i Finlands före detta kommissionär Olli Rehns kabinett.

Myter är seglivade. En av de mest hårdnackade är den att finländare skulle ha något slags medfödd egenskap som hindrar oss från att göra karriär i EU. Vi är ju så tysta och anspråkslösa till vår natur, pratar bara då vi har någonting på hjärtat och förringar hellre våra kunskaper än ertappas med att skryta. Med vårt lynne som orsak förbereder vi också försvarstal om vi skulle misslyckas: duger jag inte som jag är så får det vara – jag tänker inte göra mig till för någon där i Europa.

I EU förhandlar man som bäst om att förnya den över tio år gamla lagstiftningen om flygpassagerares rättigheter. Om inte förr så avslöjade den isländska askmolnskrisen bristerna i lagstiftningen, men det är inte lätt att hitta lösningar som gör alla parter nöjda.