Kolumner och intervjuer

Hösten 2015 samlades beslutsfattarna i världen runt de stora frågorna vid FN:s generalförsamling i New York. Målen för hållbar utveckling var ett naturligt tema vid 10-årsjubileumet för de europeiska utvecklingsdagarna (European Development Days, EDD), som årligen ordnas i Bryssel. EDD-evenemanget som ordnades av kommissionen 15–16.6 var ett av de första internationella forum av betydelse som behandlade temat.

Marianne Huuskos tid vid Finlands ständiga representation vid EU har varit en ändlös räcka förhandlingar, om allt från tobaksdirektivet till förordningen om invasiva främmande arter. Där ingår stora betydelsefulla händelser för Europas Finland, som lösandet av eurokrisen i Grekland, och som motvikt en mängd möten om vardagliga bestämmelser och EU:s tekniska arbete. Framför allt är det ändå människorna som fastnat i EU-förhandlarens minne.

På midsommarafton om två veckor är saken biff: allt ris och bråte till midsommarbrasan ligger och väntar på stranden, kylskåp och jordkällare är fyllda för helgens behov och spänningen som plågat Europa i flera månader har äntligen släppt. I media behandlas nu Storbritanniens vara eller inte vara i EU i accelererande takt.

Mängden fartyg med sikte på Europa bara ökar – fartyg med last och resenärer som vi inte vet något om. Detta är knappast irrelevant när Europeiska kommissionen vill effektivera övervakningen vid Europas.

Ett förslag till direktiv om bekämpning av terrorism skulle enligt de ursprungliga planerna offentliggöras i slutet av 2016. Efter terrordåden i Paris i november 2016 måste planerna läggas om. Lagstiftningsprojektet bereddes i ilfart och förväntas stå klart redan i sommar efter en i EU-sammanhang exceptionellt kort beredningsprocess.

Under de senaste åren har samhörigheten inom EU inte skapat några stora rubriker. Ett undantag såg vi efter terrorattackerna i Paris när Frankrike som första medlemsstat åberopade klausulen om ömsesidigt bistånd i Lissabonfördraget. Stämningen på försvarsministermötet den 17 november var i det närmaste andäktig, när medlemsstaterna den ena efter den andra bedyrade att de stöttar Frankrike.

EU vill ha bättre och billigare produkter för personer med funktionsnedsättning. Det är utgångspunkten för det förslag angående enhetligare tillgänglighetskrav för varor och tjänster som kommissionen gav i december.

De stora utmaningar EU och dess medlemsländer idag står inför kan tyckas långt borta från ett litet samhälle som Åland. Och till stor del ser verkligheten på Åland mycket annorlunda ut än på många ställen i EU.

Europeiska unionen har en egen budget och en flerårig finansieringsram som styr utgifterna på kring tusen miljarder euro, huvudsakligen till den gemensamma jordbrukspolitiken och till regional- och strukturpolitiken. Samtidigt måste EU vara beredd att svara mot nya utmaningar och oförutsägbara behov som dyker upp under perioden. Den nya finansieringsramen för 2014–2020 har just tagits i bruk, men förhandlingarna om följande period håller redan på att sätta igång. Beredningsprocessen är lång och

Ukraina var längre ett av de minst kända europeiska länderna med över 40 miljoner invånare. Det har skett en och annan revolution under årens lopp, men mera sällan har det framträtt några verkliga statsmän. Det är många som väntat på Ukrainas Mandela, Havel eller ens Kekkonen, och de väntar fortfarande. Den kändaste ukrainaren var nog länge Andrij Sjevtjenko som spelade i AC Milan och Chelsea och valdes till Europas bästa fotbollsspelare 2004, eller stavhopparen Sergej Bubka.