Bordet är redan dukat: den nya regeringen har långsiktiga energi- och klimatriktlinjer framför sig

Energi- och klimatpolitik är långsiktigt arbete. Arbetsfältet för Finlands nästa regering är redan klart till många delar, bland annat i och med EU-förpliktelser. Finlands ordförandeskap, som inleds i början av juli, ger en unik möjlighet att påverka EU:s prioriteringar på vägen mot ett koldioxidneutralt Europa. I Finland bör man i synnerhet effektivisera åtgärderna för utsläppsminskningar inom ansvarsfördelningssektorn.

När siktet är inställt på 2050 måste politiken drivas på ett förutsägbart sätt. De enorma investeringar som behövs för en koldioxidsnål framtid bygger på långsiktig energi- och klimatpolitik. Därför är det nödvändigt med målmedvetet arbete som överskrider regeringsperioder. Även EU:s regelverk styr kraftigt till detta.

Det strategiska arbetet har förberetts

Den modell för styrning av energiunionen som EU antog i slutet av förra året förutsätter planmässig politik av medlemsstaterna. Alla EU-stater, inklusive Finland, har översänt sina utkast till nationella energi- och klimatplaner (NECP) fram till 2030 till Europeiska kommissionen. Kommissionen ska ge sina rekommendationer om planerna före utgången av juni.

De slutliga, kompletterade planerna ska tillställas kommissionen före utgången av året. I planerna ska bland annat fastställas sådana mål för främjande av förnybar energi och energieffektivitet som är tillräckligt ambitiösa med tanke på unionens strävanden.

Samtidigt ska medlemsstaterna utarbeta en långsiktig strategi för minskade koldioxidutsläpp som sträcker sig fram till 2050 (nationell LTS), som tillställs kommissionen vid årsskiftet. Utöver minskningen av växthusgasutsläppen ska i planen också tas in en syn på utvecklingen av kolsänkorna.

Täckande utredningar för Finlands nationella plan har redan gjorts inom projekten PITKO och MALULU. Utredningsarbetet är också till nytta i utarbetandet av den långsiktiga planen enligt Finlands egen klimatlag.

Dags för effektivt genomförande

Strategier och politik är tomma skal om de inte inbegriper preciserade åtgärder och ett effektivt genomförande. Verkningsfulla och kostnadseffektiva metoder är nyckeln till övergången till koldioxidsnål ekonomi.

I Finland bör fokus i början av den nya regeringsperioden ligga på en minskning av utsläppen utanför utsläppshandeln, inom den s.k. ansvarsfördelningssektorn. Där har det för Finland ålagts en rentav mycket utmanande skyldighet att minska utsläppen med 39 % fram till 2030.

Det viktigaste är att snabbt skapa förutsättningar och ekonomiska incitament för att minska utsläppen från trafiken, bland annat genom förnyelse av bilparken. På samma sätt behövs det åtgärder för att minska utsläppen från till exempel jordbruket och boendet.

Samtidigt kräver genomförandet av EU:s nya energi- och klimatbestämmelser en avsevärd satsning. I synnerhet är det utmanande med den lagstiftning och de instrument som det nya energieffektivitetsdirektivet förutsätter. Tiden för det nationella genomförandet går ut redan vid midsommar år 2020. Direktivet om förnybar energi (RED2) inbegriper på samma sätt utmanande beredning. Genomförandet av direktivet fortsätter huvudsakligen till sommaren 2021.

De ändringar som EU:s nya täckande elmarknadsmodell förutsätter ligger också högt på arbetslistan, den nationella kryddan är utveckla de smarta nätverken så att de tjänar ett koldioxidsnålt energisystem. Bestämmelserna om utsläppshandel ska i sin tur vara färdiga i god tid före övergången till utsläppshandelsperioden 2021-2030.

Under EU-ordförandeskapet är siktet inställt långt fram

Det är sannolikt att de nya ministrarna tar itu med sina uppgifter endast litet innan Finlands ordförandeskap i EU-rådet börjar. En av utmaningarna är att det kommer att utses nya ledamöter till Europaparlamentet och kommissionen mot slutet av året. På grund av detta ligger det endast ett fåtal lagstiftningsinitiativ på bordet. Däremot har Finland ett ypperligt tillfälle att främja strategiskt viktiga teman och riktlinjer för utveckling av klimat- och energipolitiken under de närmaste åren.

Den centrala målsättningen är att besluta om ambitiösa mål för minskade utsläpp på EU-nivå (EU:s LTS). Enligt Finlands syn bör unionen sikta på koldioxidneutralitet fram till 2050. Även om Europeiska rådet, som består av regeringschefer, fattar beslut om riktlinjerna, innehar de olika sammansättningarna i ministerrådet en väsentlig roll i diskussionen.

Inom sektorerna för energi och konkurrenskraft betonar vi betydelsen av koldioxidsnåla lösningar och tekniker. Temat är starkt förknippat med EU:s LTS-diskussion såväl som med strävan att främja en hållbar ekonomisk tillväxt på lång sikt i unionen.

Koldioxidneutralitet förutsätter nya typer av koldioxidsnåla metoder bland annat inom den energiintensiva industrin samt utveckling av koldioxidkretsloppet. Även globalt finns det enormt stor efterfrågan på nya lösningar. Också här behövs det framför allt långsiktiga instrument och politik som siktar långt in i framtiden.

Riku Huttunen, överdirektör för energiavdelningen vid arbets- och näringsministeriet