Slovakiens EU-ordförandeskap koncentrerade sig på det väsentliga
Slovakien inledde sitt första ordförandeskap med ambitiösa mål. En förstärkning av EU:s ekonomi, förnyelse av den inre marknaden, hållbar migrations- och flyktingspolitik samt en union som agerar globalt – alla dessa teman fanns inskrivna i arbetsprogrammet. EU avkrävdes resultat som skulle förbättra EU-medborgarnas vardag och stärka tron på det gemensamma europeiska projektet. Endast åtta dagar innan ordförandeskapet inleddes, blandade Brexit om bland konceptpappren som låg i god ordning. Trots detta framskred flera betydande förhandlingar och lagstiftningsprojekt under Slovakiens ordförandeskap. Blicken hölls på bollen.
Förutsättningarna för att ett EU-ordförandeskap ska lyckas utgörs av summan av flera faktorer. Medlemsländerna förbereder sig omsorgsfullt under flera års tid för sitt ordförandeskap på ett halvt år, men ofta är det politiska kriser som sist och slutligen sätter agendan. Så gick det också för Slovakien, som under sin första period som EU-ordförande fick stafettpinnen av Nederländerna i efterdyningarna av Brexit-omröstningen. Den osäkerhet som Brexit skapade har ordföranden haft med sig under hela sitt ordförandeskap och på alla nivåer av unionens beslutsfattande – samtidigt som det viktiga lagstiftningsarbetet trots detta måste framskrida.
Kompromisser och armbrytning inpå småtimmarna
Under Slovakiens ordförandeskap behandlades för Finland viktiga teman och lagstiftningsprojekt i Coreper I -sektorn i synnerhet i anknytning till fördjupandet av den digitala inre marknaden samt klimat- och energipolitiken.
Hösten inleddes med fart när man vid ett extra miljöministermöte nådde ett viktigt samförstånd om en snabbare ratificering av klimatkonventionen från Paris för EU:s del. I och med EU:s ratificering trädde Pariskonventionen i kraft och EU försäkrade sig om en plats vid bordet vid den första partskonferensen om konventionen i Marrakech i början av november. Vid den tidpunkt då Pariskonventionen trädde i kraft hade vi en verklig ”supervecka” inom klimatområdet; samma vecka nåddes ett historiskt avtal vid ICAO:s internationella förhandlingar om begränsning av utsläppen från flygtrafiken och vid Montrealfördragets partskonferens i Rwanda kom man överens om att begränsa utsläppen av HFC-föreningar (vätefluorkolföreningar).
I juli fick Slovakien på sitt bord från kommissionen förslag till förordningar om bördefördelningen samt utsläppen från markanvändnings- och skogssektorerna (LULUCF), vilka sammanhänger med verkställandet av Pariskonventionen, och på bordet låg redan från tidigare en revidering av utsläppshandelsdirektivet (ETS). Med alla dessa strävar man mot de av EU ställda målen för utsläppsreducering och ökad användning av förnybar energi. Slovakien gick målmedvetet in för att få denna utmanande lagstiftningshelhet att framskrida. I fråga om ETS stannade ett avtal på mållinjen i rådet; om det och om bördefördelnings- och LULUCF-förordningarna presenterades lägesöversikter vid det sista rådet i Coreper I -sektorn under Slovakiens ordförandeskap. Av resultaten inom miljösektorn under Slovakiens ordförandeskap är det skäl att nämna den enighet om en begränsning av användningen av kvicksilver som nåddes mellan rådet och Europaparlamentet.
I främjandet av den digitala inre marknaden enades man i konkurrensrådet om en förordning om geoblockering som häver de landsvisa begränsningarna i näthandeln och därmed underlättar konsumentens liv. Under sitt ordförandeskap fick Slovakien också för behandling betydande reformer av regleringen av upphovsrätts- och telesektorn. I fråga om dem hann arbetet bara inledas, de första utbytena av synpunkter gjordes medlemsländerna emellan.
Arbets- och socialministrarna antog ett förslag till direktiv om skydd av arbetstagare mot faktorer som medför risk för cancersjukdomar.
Också armbrytningar förekom
När beslut skulle fattas om fiskekvoterna drog rådsmötena också i år ut inpå natten.
På principiell nivå hade man år 2015 kommit överens om att tilläggsprissättningen av roaming inom den digitala inre marknaden skulle slopas sommaren 2017. Detaljerna hade man emellertid beslutat återkomma till senare, och hösten gick medan man bröt arm om regleringens detaljer.
I telerådet röstade Finland till slut mot den allmänna synen i rådet, eftersom det fanns en risk att för höga partipriser, som företagen betalar varandra, kunde höja medlemsländernas konsumentpriser. Flera andra länder var också missnöjda med den kompromiss man nått och armbrytningen om saken fortgår i trilogmöten med Europaparlamentet.
Lagstiftningspaket till jul
Under Slovakiens ordförandeskap fick man behandla flera lagstiftningspaket och strategier som kommissionen avlåtit. Ännu några dagar före jul mottogs ett förslag till samordning av socialskyddssystemen mellan EU-länderna i syfte att underlätta bl.a. människors rörlighet.
Ett av de paket som man väntat mest på var det om ren energi, som avläts i slutet av november och omfattar över 1 900 sidor. Paketet siktar till att förbättra energieffektiviteten, utöka EU:s konkurrenskraft inom området förnybar energi och göra avtalsvillkoren skäligare för konsumenten.
Den flitiga presentationen av Finlands ståndpunkter i Bryssel gav resultat. Innehållet i paketet, i synnerhet hållbarhetskriterierna för biomassa, som hör till området förnybar energi, och behandlingen av biobränslen, står väl i linje med Finlands ambitiösa energi- och klimatstrategi.
Ordförandeklubban övertogs av Malta
Förhandlingarna och ett grundligare öppnande av paketen fortgår efter trettondagen. Vid årsskiftet övergick styrningen av rådet från Slovakien till Malta, vars prioriteringar under ordförandeskapet kommer att vara bl.a. migrationen, den inre marknaden, säkerheten, den sociala sammanhållningen, Europas grannområden och sjöfrågor.
Under sitt ordförandeskap gjorde Slovakien det som landet realistiskt sett kunde göra. Landets första EU-ordförandeskap förflöt klanderfritt och koncentrerades på det som så ofta begravs under plötsliga förändringar och kriser som kräver lösningar och mycket uppmärksamhet. Lagstiftningsarbetet – att få till stånd ny reglering och häva gammal – är centralt när EU stöder ny tillväxt, innovationer och företagsamhet. Detta är ett gemensamt europeiskt mervärde, som Malta, och Finland som dess stöd, fortsätter att arbeta för också under de kommande månaderna.
Minna Kivimäki