Regeringen tog ställning till den omfattande reformen av EU:s migrations- och asylpolitik

Regeringen tog ställning till den omfattande reformen av EU:s migrations- och asylpolitik

Den 23 september antog Europeiska kommissionen ett omfattande meddelande om reformen av migrations- och asylpolitiken. Som bilaga till meddelandet gavs fem lagförslag. Statsrådet framförde sin ståndpunkt om kommissionens förslag i sina skrivelser som överlämnades till riksdagen den 12 november.

Med hjälp av lagförslagen strävar kommissionen efter att ge en ny start för reformen av det gemensamma europeiska asylsystemet. Tre av förslagen är nya och genom två förslag ändras de förslag som lämnades 2016. En del av den föregående kommissionens förslag ska utan ändringar utgöra en grund för fortsatta förhandlingar, och arbetet fortsätter på basis av den redan överenskomna allmänna riktlinjen.

Utgångspunkten för statsrådets riktlinjer har varit att i alla situationer garantera tillgodoseendet av de grundläggande och mänskliga rättigheterna, inklusive tillgodoseendet av rättssäkerheten. Statsrådet framhäver i synnerhet tillgodoseendet av rättigheterna för barn och andra som är i utsatt ställning.

Preliminär screening av resenärer vid Schengenområdets yttre gränser

Kommissionen föreslår en ny förordning om screening vid Schengenområdets yttre gränser. På så sätt skapas enhetliga regler för hantering av personer som anlänt till landet olovligt. Genom screeningen samlar man in information, det vill säga att identiteten utreds, personen registreras och det säkerställs att personen inte utgör ett hot mot den inre säkerheten eller folkhälsan. Efter screeningen ska de som söker internationellt skydd hänvisas till asylprocessen och de övriga återsändas till avgångs- eller transitlandet.

Statsrådet stöder att kontrollen av de yttre gränserna stärks och anser att screeningen, om den genomförs på rätt sätt, främjar detta mål. Statsrådet ser det som positivt att man enligt kommissionens förslag skulle skapa sådana förfaranden som omfattar hela EU för hantering och registrering av personer som olovligt kommit till Schengenområdet. Ibruktagandet av screening förutsätter att man noggrant sörjer för tillgodoseendet av de grundläggande fri- och rättigheterna och integritetsskyddet för dessa personer. Det är också viktigt att en oberoende aktör ska övervaka att de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna tillgodoses.

I gränsförfarandet ska ansökan avgöras snabbt i närheten av gränsen

Syftet med det ändrade förslaget till förordning om ett gemensamt asylförfarande är att säkerställa en effektiv och rättvis behandling av asylansökningar. Den största ändringen jämfört med kommissionens tidigare förslag är att medlemsstaterna ska undersöka asylansökan i gränsförfarande om sökanden kommer från ett ursprungsland vars medborgare i genomsnitt har låg chans att få ett positivt beslut i asylförfarandet i medlemsländerna. Under gränsförfarandet hålls sökandena kvar i närheten av gränsen.

En effektiv undersökning av ansökningarna, förebyggande av ogrundade ansökningar och en snabb hänvisning till återvändandeprocessen för dem som fått avslag på sin ansökan gör det möjligt att även snabbt bevilja skydd för dem som behöver det. Statsrådet anser det vara viktigt att grunderna för ansökan undersöks individuellt i alla asylförfaranden och att man sörjer för de sökandes rättssäkerhet vid behandlingen.

Det behövs ytterligare utredningar på EU-nivå om de rättsliga grunderna och ramvillkoren för gränsförfarandet. Statsrådet förhåller sig reserverat till kommissionens förslag om att ändringssökandet vid gränsförfarandet ska begränsas till domstol i första instans.

En stat ska ansvara för behandlingen av asylansökan – alla stöder genom solidaritetsåtgärder

Kommissionens förslag till förordning om migrationshantering ska formellt ersätta det gamla Dublinsystemet. Grundtanken om att en stat ansvarar för behandlingen av asylansökan och att ansvaret fastställs enligt i förväg överenskomna grunder ändras dock inte. Genom förslaget till förordning skapas en gemensam ram för migrations- och asylhantering som grundar sig bland annat på kommissionens årliga lägesöversikt. Målet är att asylsökande snabbt får tillgång till asylförfarandet i den ansvariga staten.

Genom förslaget till förordning skapas dessutom för EU:s medlemsstater en förpliktande solidaritetsmekanism som i situationer med migrationstryck jämnar ut ansvaret för sökande så att även andra stater än stater vid de yttre gränserna bär sitt ansvar. Solidaritetsmekanismen ska också svara på situationen för de asylsökande som anlänt i samband med sök- och räddningsinsatser: avsikten är att skapa ett permanent arrangemang i stället för att hantera landsättningssituationer från fall till fall. Alternativa stödåtgärder i kommissionens förslag är i synnerhet deltagande i omplaceringar av asylsökande eller återvändandesponsring.

Statsrådet understöder den utgångspunkt att EU:s asyl- och migrationspolitik bygger på ett långsiktigt strategiarbete. Det är också viktigt att det inom EU skapas en permanent solidaritetsmekanism som är bindande för alla medlemsstater. Statsrådet överväger noggrant den möjligheten att bidrag kan lämnas också i form av åtgärder som, på ett sätt som respekterar de grundläggande och mänskliga rättigheterna, främjar återvändandet. För att systemet ska fungera är det dock viktigt att alla medlemsstater deltar i omplaceringarna.

I en kris ska solidaritetsåtgärderna inledas snabbt och tidsfristerna för förfarandena ska vara flexibla

Förslaget till förordning om hantering av krissituationer och force majeure-situationer omfattar exceptionella situationer där massinvandring kan orsaka att medlemsstatens asyl-, mottagnings- eller återvändandesystem inte fungerar och påverka även unionens asylsystem. I en krissituation ska solidaritetsåtgärderna inledas snabbt och medlemsstaterna kan vara flexibla i fråga om tidsfrister för vissa förfaranden.

Kommissionens förslag om en ny krismekanism är enligt statsrådet motiverat och nödvändigt. Systemet ska vara förpliktande för alla medlemsländer och det ska finnas ett effektfullt urval av metoder för att visa solidaritet. Medlemsstaterna bör också ha möjlighet att inom en på förhand överenskommen ram besluta vilka stödåtgärder de är beredda att förbinda sig till. Avvikelserna från normala förfaranden ska vara förutsedda, motiverade och noggrant avgränsade.

Eurodacsystemet ska stödja skapandet av en lägesbild

Genom det ändrade förslaget om Eurodacförordningen ska Eurodac bli en modern databas för migrationshantering med hjälp av vilken man ska få en bättre lägesbild av migrationen som grund för den gemensamma politiken. Reformen ska göra det möjligt att i synnerhet få tillgång till statistiska uppgifter om antalet asylsökande.

Statsrådet anser att den föreslagna ändringen är viktig. Informationssystemen måste utvecklas så att de stöder tillämpningen av bland annat bestämmelserna om asyl och återvändande samt utredningen av förutsättningarna för inresa och vistelse i landet.

Finland är redo för kompromissorienterade diskussioner

I oktober drog regeringen upp allmänna riktlinjer för hur Finland förhåller sig till reformpaketet. Enligt riktlinjerna har Finland förbundit sig till gemensamma europeiska lösningar för att utveckla migrations- och asylpolitiken och är berett att föra öppna, flexibla och kompromissorienterade diskussioner utifrån kommissionens förslag. Statsrådets riktlinjer som getts separat för varje förordning stöder ett aktivt och konstruktivt deltagande i diskussionerna.

Tyskland, som för närvarande är ordförande i Europeiska unionens råd, strävar efter politisk överenskommelse mellan EU-länderna om de centrala frågorna i reformen. På ministernivå förs följande diskussion vid inrikesministrarnas informella möte fredagen den 13 november.

Ytterligare information:

Tomi Tirkkonen, gränssäkerhetsexpert, tfn 0295 421 134, [email protected] (screening)
Sanna Montin, specialsakkunnig, tfn 0295 488 314, [email protected] (gränsförfarande)
Kukka Krüger, ledande sakkunnig, tfn 0295 488 270, [email protected] (solidaritet, Eurodac)
Satu Kaskinen, specialsakkunnig, tfn 0295 488 680, [email protected] (krissituationer och force majeure-situationer)
Katri Niskanen, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 488 672, [email protected] (meddelandet från kommissionen)