Finansministrarna eniga om andra anpassningsprogrammet för Grekland

Pressmeddelande, Finansministeriet 41/2012

Euroområdets finansministrar uppnådde vid sitt möte som slutade tidigt på tisdag morgon den 21 februari 2012 enighet om det andra anpassningsprogrammet för Grekland. Det nya programmet uppgår till 130 miljarder euro och det syftar till att sänka Greklands skuldkvot till 120,5 procent. Programmet pågår till 2014.

Programmet utgör en heltäckande plan för återställandet av Greklands offentliga ekonomi och allmänna ekonomiska utveckling på en hållbar trend. Detta är en förutsättning för att finansieringsstabiliteten ska kunna tryggas både i Grekland och i euroområdet.

Jutta Urpilainen och Frankrikes finansminister François Baroin. Bild: Europeiska unionens råd. Jutta Urpilainen och Frankrikes finansminister François Baroin. Bild: Europeiska unionens råd.

De primära målen med det nya programmet är att säkerställa Greklands skuldtålighet och att återställa landets konkurrenskraft. För att målen ska uppnås krävs att Grekland verkställer programmet fullt ut, vilket inkluderar ett klart överskott i statsfinanserna, genomförande av privatiseringsplaner samt verkställande av betydande strukturella reformer. På så sätt främjas konkurrenskraften, sysselsättningen och den hållbara tillväxten i Grekland.

Europeiska kommissionen stödjer ännu kraftigare än tidigare de grekiska institutionernas förmåga att verkställa åtgärderna som ingår i programmet. Detta sker framför allt genom kommissionens varaktiga närvaro i Grekland i syfte att erbjuda tekniskt stöd och koordinering. De övriga euroländerna är också beredda att erbjuda Grekland sakkunnighjälp. Greklands skuldskötselförmåga förbättras genom att man i landets lagstiftning prioriterar utgifterna för skuldskötseln. Skötseln av skuldavgifter ska främjas genom ibruktagning av ett separat konto. Dessa åtgärder främjar Greklands förmåga att återvända till marknaden efter att programmet löpt ut.

Privata investerares förluster ökar

Grekland och de privata borgenärerna har i samband med programmet kommit överens om att skriva ner skulderna med 53,5 procent. I juli 2011 kom man överens om att den privata sektorns fordringar skulle nerskäras med 50 procent, det beslut som nu fattats betyder alltså att privata investerares förluster i fråga om Grekland ökar. Skuldräntorna ska också sänkas. Kraftig delaktighet inom den privata sektorn är en nödvändig förutsättning för att programmet ska kunna genomföras framgångsrikt.

De offentliga borgenärerna förbinder sig till att avstå avkastningen från köpprogrammet för ECB:s grekiska masskuldebrev, vilken kanaliseras till att sänka räntorna på Greklands första låneprogram. De euroländer vilkas centralbanker innehar grekiska statens värdepapper i sina investeringsportföljer, förbinder sig dessutom till att överföra vinsterna från skuldbreven till grekiska staten. Greklands skuldkvot ska med hjälp av privata och offentliga åtgärder vändas i en minskande riktning så att målet är en skuldkvot på 120,5 procent år 2020.

Medlemsländernas förutsättningar för Greklands andra stödpaket uppfylls och medlemsländerna kan inleda sina nationella förfaranden som behövs för att bevilja garantierna till den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen. Euroländerna bekräftade sina utfästelser till att stödja Grekland under programmets gång och ända tills Grekland är redo att träda in på marknaden igen. Ett villkor för förverkligandet av programmet är att verkställandet av programmets målsättningar och Greklands anpassningsåtgärder följs kontinuerligt upp.

Garantiarrangemanget mellan Finland och Grekland undertecknades

Finlands och Greklands finansministrar Jutta Urpilainen och Evangelos Venizelos undertecknade på måndagen i Bryssel före eurogruppens möte en överenskommelse mellan Finland och Grekland om garantiarrangemangen. Ett garantiarrangemang som begränsar Finlands ansvar var en förutsättning för Finlands deltagande i det andra stödpaketet för Grekland. Det slutliga beslutet om deltagande fattas av riksdagen utgående från statsrådets tillkännagivande. Tillkännagivandet ska överlämnas till riksdagen den 23 februari 2012.

Vid eurogruppens möte diskuterades dessutom den sammanlagda lånekapaciteten hos euroområdets krisinstrument (EFSF och ESM), för vilkas del man kom överens om att utarbeta en täckande redogörelse för europeiska rådet som sammanträder den 1-2 mars 2012.

Ytterligare information:

konsultativ tjänsteman Martti Salmi, tfn +358 400 510 304, finansråd Pekka Morén, tfn +358 40 761 9387, lagstiftningsråd Seppo Tanninen, tfn +358 9 160 33096 och lagstiftningsråd Tytti Noras (garantiarrangemangen) tfn +358 40 720 2937.

Eurogruppens utlåtande (på engelska)(Länk till en annan webbplats.) (Öppnar nytt fönster)