Förslag till budget för utrikesministeriets förvaltningsområde 2020

Utrikesministeriet föreslår sammanlagt 1 260 miljoner euro för sitt förvaltningsområde i budgetpropositionen för 2020.

Den centrala värdegrunden för Finlands utrikes- och säkerhetspolitik är arbete för de mänskliga rättigheterna, rättsstatsprincipen, demokrati, fred, frihet, tolerans och jämställdhet i all internationell verksamhet. Målet för Finlands utrikes- och säkerhetspolitik är att stärka Finlands internationella ställning, trygga självständigheten och den territoriella integriteten, förbättra Finlands och finländarnas säkerhet och välfärd och upprätthålla ett fungerande samhälle. Utrikes- och säkerhetspolitiken ska bygga på goda bilaterala förbindelser, aktiv påverkan inom EU och effektivt multilateralt samarbete grundat på respekt för och stärkande av internationell rätt.

Medvetenhet om de problem som påverkar hela världen ökar. Det krävs ett så brett samarbete som möjligt och snabba åtgärder för att påverka de frågor som har den mest långgående betydelsen, såsom klimatförändringen, befolkningsutvecklingen, förlusten av biologisk mångfald och bevarandet av en livsduglig miljö. Klimatavtalet från Paris och Agenda 2030 som sätter målen för hållbar utveckling lägger grunden för de närmaste årens internationella samarbete och för Finlands agerande.

När det gäller yttre förbindelser är Europeiska unionen Finlands viktigaste referensram, kanal för påverkan och säkerhetsgemenskap. Både Europas och Förenta staternas globala inflytande förändras när världen blir mer multipolär. Afrika får ökad betydelse som granne och strategisk partner till EU. Kina med sitt allt högre välstånd vill öka sin internationella tyngd på många olika sätt. Även andra stater, såsom Ryssland, söker sig en mer betydande ställning. Detta återspeglas i säkerhetsläget kring Östersjön. Den arktiska regionens geopolitiska, ekologiska och ekonomiska betydelse tilltar. De nordiska länderna är alltjämt Finlands närmaste samarbetsparter. På grund av spänningarna i Östersjöregionen har säkerhetssamarbetet mellan de nordiska länderna utvecklats under de senaste åren.

Omkostnader

Anslagen för utrikesförvaltningens omkostnader föreslås vara 234 miljoner euro. Under 2020 planeras återöppnande av Finlands ambassad i Manila i Filippinerna.

Ett centralt verktyg för påverkan inom utrikesförvaltningen är en effektiv bilateral och multilateral diplomati på olika nivåer. Utrikesförvaltningen stöder sig på ett omfattande nätverk av beskickningar. I en föränderlig omvärld krävs det att utrikesförvaltningen har effektiv framsyn, följer upp, analyserar, kommunicerar och använder resurser smidigt. I sin verksamhet ägnar utrikesförvaltningen allt större uppmärksamhet åt ledning genom information och åt att utnyttja digitaliseringens möjligheter.

Utrikesförvaltningens mål är ett enat, starkt och handlingskraftigt EU som fokuserar på tillväxt och säkerhet framför allt genom en fördjupad inre marknad, främjande av multilateral, regelbaserad handel, stärkande av EU:s yttre åtgärder och säkerhets- och försvarssamarbetet och genom hantering av migrationsströmmarna.

Utrikesförvaltningen arbetar för att stärka det multilaterala, regelbaserade systemet, internationell rätt, demokratin och de mänskliga rättigheterna samt FN:s ställning och handlingsförmåga. Ett centralt mål är att främja kvinnors och flickors rättigheter.

Arbetet för att diversifiera och fördjupa relationerna med länderna i Afrika och bredda relationerna geografiskt fortsätter. Utrikesförvaltningen främjar stabiliteten och säkerheten i den arktiska regionen och stärker EU:s politik för Arktis. Det utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet fördjupas, i synnerhet med Sverige.

Samarbetet med Team Finland-aktörerna stärks och förbättras i syfte att öka kundbelåtenheten och verksamhetens genomslag. Målet är att stärka Team Finland-nätverkets resurser.

Hanteringen av sådana inreseärenden som utrikesförvaltningen ansvarar för effektiviseras såväl vid utrikesministeriet som vid beskickningarna, i synnerhet ärenden som gäller arbetskraftsinvandring. Finlands inflytande internationellt och intresset för Finland och finländskt kunnande ökas genom ett systematiskt arbete för att stärka Finlandsbilden.

Krishantering

I överenstämmelse med regeringsprogrammet lägger den finska utrikespolitiken allt starkare fokus på konfliktförebyggande arbete, fredsmedling och fredsbygge. I enlighet med prioriteringarna i regeringsprogrammet och i den utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelsen fortsätter Finland att aktivt delta i internationell krishantering.

Tyngdpunkten i Finlands deltagande i internationella krishanteringsinsatser ligger i Libanon, Irak och Afghanistan, men Finland deltar också i insatser i Ukraina, Kosovo och Afrika. Enligt uppskattning kommer den avlönade personalen i militära krishanteringsinsatser år 2020 att uppgå till cirka 500 årsverken. I enlighet med regeringsprogrammet kommer det 2020 enligt uppskattning att anställas cirka 150 sakkunniga för civil krishantering.

För de finländska krishanteringsstyrkornas underhållsutgifter föreslås i anslagen för utrikesministeriet 53,1 miljoner euro. De största insatserna är UNIFIL i Libanon, Operation Inherent Resolve i Irak som är en koalition mot IS samt Natoinsatsen Resolute Support i Afghanistan. År 2020 står Finland i beredskap för en EU-stridsgrupp som leds av Tyskland.

För civilpersonalens deltagande i krishantering föreslås 19,6 miljoner euro. Finlands deltagande i civil krishanteringsverksamhet sker till stor del genom EU:s insatser.

För fredsmedling föreslås 1,0 miljoner euro. Fredsmedling är en del av den övergripande krishanteringen. Finlands mål är att främja fredsmedling på ett aktivt och konsekvent sätt. Finland stöder de dialogprocesser som är en del av fredsmedling, främjar förslag till lösningar på pågående konflikter och stärker fredsmedlingsverksamheten och kapaciteten för fredsmedling såväl nationellt som internationellt.

Utvecklingssamarbete

I utrikesministeriets förslag beräknas statens utgifter för utvecklingssamarbete vara sammanlagt 1 037 miljoner euro 2020, vilket motsvarar ca 0,42 procent av bruttonationalinkomsten. För egentligt utvecklingssamarbete föreslås sammanlagt 691,1 miljoner euro. Utöver det egentliga utvecklingssamarbetet fortsätter man att stödja investeringar i utvecklingsländerna genom finansiella investeringar. För finansiella investeringar i utvecklingssamarbete föreslås 129,7 miljoner euro. För höjning av Fonden för industriellt samarbete Finnfunds kapital föreslås 10 miljoner euro och för stöd för demokrati och rättsstatsutveckling 3,0 miljoner euro.  På lång sikt siktar regeringen mot ett mål i enlighet med FN-åtagandet där 0,7 % av bruttonationalinkomsten (BNI) används för utvecklingssamarbete och 0,2 % av BNI används för stöd till de minst utvecklade länderna.

Genom utvecklingssamarbetet, det humanitära biståndet och den internationella klimatfinansieringen bidrar Finland till att finna lösningar på viktiga globala problem och bär sitt ansvar. Behovet är stort och brådskande åtgärder krävs. En välmående, mer stabil och jämlik värld är till fördel också för finländarna. De anslagsökningar som anvisas för utvecklingssamarbetet riktas i överensstämmelse med regeringsprogrammet i synnerhet på att bekämpa klimatförändringen, minska lidandet till följd av konflikter, stärka demokratin och rättsstatsutvecklingen samt svara på utbildningskrisen. Stödet till multilateralt samarbete och till frivilligorganisationernas utvecklingssamarbete höjs.

Ett långsiktigt utvecklingssamarbete bedrivs på Finlands prioriterade områden: verksamhet för att stärka kvinnors och flickors rättigheter och ställning, inklusive sexuell och reproduktiv hälsa och sexuella och reproduktiva rättigheter, utveckling av utvecklingsländernas ekonomier så att det skapas fler arbetstillfällen och näringar och välfärden ökar, verksamhet för att stärka samhällenas demokrati och funktionsförmåga, inklusive beskattningsförmåga och högklassig utbildning, bekämpning av och anpassning till klimatförändringen, förbättrad livsmedelstrygghet och tillgång till vatten och förnybar energi samt hållbar användning av naturresurser. Utvecklingssamarbetet har sin geografiska tyngdpunkt i Afrika.

Utvecklingspolitiken bygger på det globala handlingsprogrammet för hållbar utveckling, Agenda 2030, som skapar ramen för ländernas verksamhet för hållbar utveckling. Finland stöder utvecklingsländer i att uppnå de globala målen och arbetar för nödvändiga förändringar i den globala omvärlden.

Övriga anslag

För samarbetet i Östersjöområdet, Barentsregionen och den arktiska regionen föreslås ett anslag på 3,0 miljoner euro. Deltagandet i det regionala samarbetet är viktigt för Finland för att främja stabiliteten, säkerheten, den hållbara utvecklingen och de ekonomiska samarbetsmöjligheterna. Finlands ställning som en aktiv miljö- och klimataktör stärks. Centrala mekanismer för samarbete är de regionala råden (Arktiska rådet, Barents euroarktiska råd och Östersjöstaternas råd) och partnerskapen inom den nordliga dimensionen.

För medlemsavgifter och finansiella bidrag föreslås 87,7 miljoner euro. Största delen av anslagen går till Finlands betalningar till FN.

Till utrikesministeriets förvaltningsområde beräknas flyta in 55,6 miljoner euro i sådana intäkter som inte ingår i ministeriets omkostnader. Inkomster inflyter bland annat från vetenskaps- och kulturinstitutets hyror, visumavgifter, intäkter från försäljning av fastigheter samt från återbetalningar av medlemsavgifter och finansiella bidrag från internationella organisationer och av biståndspengar.

Ytterligare information: Risto Hakoila, ekonomidirektör, tfn 0295 351 287, Katja Bordi, ekonomiplaneringschef, tfn 0295 351 284, angående utvecklingssamarbetet Lotta Karlsson, enhetschef, tfn 0295 351 932, och angående samarbetet kring Östersjön, Barents och Arktis Niklas Lindqvist, enhetschef, tfn 0295 351 517.

Utrikesministeriets e-postadresser har formen [email protected].