Utvärdering: Finnfund har lyckats förskjuta tyngdpunkten i sina investeringar till de fattigaste länderna
Statens bolag för utvecklingsfinansiering Finnfund har investerat en större andel än tidigare av sin investeringsportfölj i världens minst utvecklade länder och i projekt med hög riskfaktor men med betydande utvecklingseffekter. Det här kommer fram i en färsk utvärdering.
En utvärdering som utförts av konsult- och revisionsbolaget KPMG på beställning av utrikesministeriet om finansieringsbolaget Finnfunds specialriskfinansiering har blivit klar.
”Utvärderingen visar att specialriskfinansieringen fungerat som planerat, det vill säga att bolagets investeringar fokuserats till de fattigaste länderna och till projekt med hög riskfaktor, men med viktiga utvecklingseffekter, som annars hade haft svårt att få finansiering”, säger avdelningschef Satu Santala vid utrikesministeriet.
”I och med att räntorna är låga efter finanskrisen har också utvecklingsländerna haft lättare att få förmånligt kortfristigt lånekapital, men det har fortfarande varit svårt att få risktåliga, långsiktiga lån och kapital på egna villkor som stöder en hållbar utveckling. Finnfund har lyckats reagera på detta”, fortsätter Santala.
I praktiken betyder specialriskfinansiering att eventuella förluster av krediter eller investeringar delvis kan kompenseras med en statlig förlustgaranti. Förlustersättningsförbindelsen var i kraft 2012–2015 och hade ett tak på 50 miljoner euro. 16 företagsprojekt omfattades av garantin och 14 av dem har startat men tillsvidare inte orsakat några förluster.
Av investeringarna gjordes 81 procent i de minst utvecklade länderna (Least Developed Coutries), 6 procent i övriga låginkomstländer och 13 procent i lägre medelinkomstländer. Tio investeringar har gjorts i Afrika, fem i Asien och en i Latinamerika. Flera av de finansierade projekten gäller hållbart skogsbruk och förnybar energi.
”Andelen investeringar i de minst utvecklade länderna är kring 2,5 gånger större än under åren 2008–2011, det vill säga den fyraåriga finansieringsperioden innan specialriskfinansieringen togs i bruk. Det kan vi vara lite stolta över”, säger Santala.
Garantin behövdes för att Finnfund skulle kunna göra riskabla, men med tanke på utvecklingseffekterna mycket goda investeringar. Riskerna berodde bland annat på mållandet, investeringens storlek och sektor. Finnfund har drivit motsvarande projekt redan innan specialriskfinansieringen togs i bruk, men nu kunde det göras i större skala.
”Utan specialriskfinansieringen skulle Finnfund till exempel inte ha kunnat delta i finansieringen av Afrikas största vindkraftspark vid Turkanasjön i Kenya. Det skulle ha varit en för stor investering i förhållande till Finnfunds övriga investeringsportfölj”, konstaterar Santala.
Finnfund har sedan 2000-talets början försökt prioritera de allra fattigaste länderna i sina investeringar och denna tendens har tagit fart i och med specialriskfinansieringen. Idag finns kring en tredjedel (34 %) av Finnfunds investeringar i de minst utvecklade länderna och kring en femtedel (18 %) i andra låginkomstländer. De här andelarna är betydligt större än för andra europeiska utvecklingsfinansiärers investeringar i genomsnitt.
Ytterligare information: Oskar Kass, överinspektör, tfn +358 295 351 943.
Utrikesministeriets e-postadresser har formen [email protected].
Sammandrag på engelska av KPMG:s utvärdering av Finnfunds specialriskfinansiering (Öppnar nytt fönster)(pdf, 492 kb, 25 sidor)