Nationaleposet Kalevala fyller 175 år
Det finska nationaleposet Kalevala fyller i år 175 år. Verket som sammanställdes av Elias Lönnrot har alltsedan publiceringen haft en stark inverkan på kulturen och den nationella identiteten i Finland. Kalevaladagen firas i Finland den 28 februari.
Den första upplagan av Kalevala utkom år 1835. Elias Lönnrot (1802 - 1884) sammanställde verket av de sånger som han tecknade ner under de färder han företog för att lyssna på runosångare i Finland och Karelen under åren 1828–1835. Lönnrot gav samlingen namnet Kalewala taikka Wanhoja Karjalan Runoja Suomen kansan muinosista ajoista (Kalewala eller Gamla Dikter från Karelen) och daterade dess förord 28 februari 1835.
Kalevalas roll i det nationella identitetsbygget
Kalevala blev för de bildade en symbol för nationens förgångna, nationaliteten, det egna språket och kulturen på vars grund man började bygga upp den finska identiteten. När Kalevala utkom hade Finland varit en autonomi under Ryssland i ett fjärdedels århundrade. Innan dess hade Finland hört till Sverige fram till år 1809. Utgivningen av Kalevala väckte intresse också i utlandet och man blev även i övriga europeiska länder varse det lilla och okända folket. Kalevala betraktades som ett epos likaväl som Homeros Odyssén och Iliaden och den fornskandinaviska Eddan.
De första översättningarna kom i ett tidigt skede: Kalevala översattes till svenska år 1841 och utkom på franska år 1845. Diktsamlingen började snart kallas för det finska nationaleposet. Efter fortsatt materialinsamling bearbetade Lönnrot Kalevala till en ny, utvidgad version. Nya Kalevala som utkom år 1849 är det nationalepos som finländarna känner till.
Det mest översatta finska verket och en källa till inspiration
Nya Kalevala har översatts till 61 språk och det är det finska verk som under alla tider blivit mest översatt. Till tyska har Kalevala översatts hela fem gånger. Den första översättningen av Nya Kalevala år 1852 var i själva verket översättningen till tyska. Den nyaste är Gisbert Jänickes översättning från år 2004.
Kalevala har ända sedan verket publicerades inspirerat olika konstarter som musik, litteratur, bildkonst, teater och dans. Både operor och serier har skrivits med inspiration från Kalevala.
Symboler som har sitt ursprung i Kalevala används fortfarande bland annat i den politiska retoriken.
Skapelsemyten, starka personligheter och den gåtfulla sampo
I början av Kalevala berättas skapelsemyten där världen föds ur en knipas ägg. Eposet berättar i övrigt om stridigheter mellan folken i Kalevala och Pohjola, om hämnd- och friarfärder och hur den gåtfulla sampo byggdes och rövades bort. Betecknande för eposet är versmåttet där versraderna består av fyrtaktiga trokéer.
Till Kalevalas kändaste gestalter hör den centrala personen Väinämöinen och hans medtävlare Joukahainen som inte har turen på sin sida, Aino och Kullervo som går tragiska öden till mötes, smeden Ilmarinen som smidde sampo och Pohjafrun Louhi.
Man har tvistat om tolkningarna av sampo ända sedan Kalevala utgavs. Enligt en tolkning är sampo en kvarn som mal rikedomar: pengar, spannmål och salt. Smeden Ilmarinen smidde sampo åt Pohjafrun som motgåva för dennas dotter. Pohjafrun Louhi gömmer emellertid undan sampo som mal rikedomar åt folket i Pohjola. Kalevalaborna blir ursinniga över detta och anfaller Pohjola och rövar bort sampo.
Kalevaladagen och namn ur Kalevala
Kalevaladagen firas 28 februari i Finland för att hedra dagen då företalet till Gamla Kalevala daterades (28 februari 1835). Kalevaladagen är en officiell flaggningsdag och finska kulturens dag.
”Kalevalismerna” har rotat sig djupt i den finska kulturen, som exempelvis i namnbruket. Otaliga finska stadsdelar, gator, företag och produkter har fått sina namn ur nationaleposet. Förnamn ur Kalevala som fortfarande används är bland annat Aino, Sampo, Kyllikki, Kalervo, Kullervo, Antero och Väinö. Aino har redan i långa tider hört till de mest populära flicknamnen. Kalavalas insamlare torde också själv ha inspirerat finländska föräldrar: år 2008 var Elias nummer fyra bland de mest populära pojknamnen.
Temat för jubileumsåret: "Kalevala i mitt sinne"
Temat "Kalevala i mitt sinne", på finska "Mieleni Kalevala" för 175-årsjubileet betonar de många tolkningsmöjligheterna när det gäller Kalevala. Första sångens tre första ord på finska lyder ”Mieleni minun tekevi” vilket har översatts bl.a. ”…leker mig i hågen” Med det flertydiga temat vill man uppmuntra finländarna att ta itu med Kalevala och presentera egna tolkningar av eposet, dess sånger och händelser.
I Kalevalas första uttrycker berättaren att han vill sjunga sånger, både ensam och tillsammans med andra:
Vet du vad vi borde göra
vad som leker mig i hågen?
Börja sjunga gamla sånger!
Låna röst åt våra runor!
Visa våra släktklenoder,
sjunga dem som de har sjungits.
Orden saftar sig i munnen,
sägner samlar sig och faller,
far som forsar över tungan,
tillrar mellan mina tänder.
Käre bror och hederspojke,
vi som har växt upp tillsammans,
kom så sjunger vi en parsång,
flätar samman våra röster,
du och jag, när vi är båda,
inte en och en som oftast.
Alltför sällan får vi råkas,
uppe i vår magra utmark,
här i nordens karga nejder.
*) Övers. Lars Huldén och Mats Huldén
Jubileumsårets logo ”Kalevala palaa” som avbildar en eldsflamma beskriver också hur Kalevala om och om igen hittar sin väg in både vardag och fest. ”Palaa” kan betyda både "brinner” och ”återvänder”. Kalevala finns i både festtal, språkbruk, rocklyrik, filmer, serier och namn, glimtar fram i schlagers och syns i allt från danskoreografi till arkitektur.
Källor:
Jubielumsåret Kalevala 175(Länk till en annan webbplats.) (Öppnar nytt fönster) (på finska)
Finska litteratursällskapet (Länk till en annan webbplats.) (Öppnar nytt fönster)
Kalevalaseura (Länk till en annan webbplats.) (Öppnar nytt fönster)(på finska)
Wikipedia (Länk till en annan webbplats.) (Öppnar nytt fönster)
*) Kalevala, övers. av Lars Huldén och Mats Huldén, Atlantis 1999