Utrikesministeriets pressmeddelanden

Utrikesministeriet har beviljat internationella civilsamhällesorganisationer sammanlagt 10 miljoner euro för att användas för människorättsarbetet 2025–2026. Genom finansieringen främjas målen för Finlands utrikespolitik, säkerhetspolitik och utvecklingspolitik.

Vid föredragningen den 19 december beslutade republikens president om två nya sidoackrediteringar.

Finland ställer i ordning sin utställningspaviljong inför FN:s nästa klimatkonferens i Belém i Brasilien den 10–21 november 2025. Miljöministeriet och utrikesministeriet stöder det förberedande arbetet med paviljongen i samarbete med företag, städer, universitet och organisationer.

Utrikesministeriet har beviljat totalt två miljoner euro till finländska civilsamhällesorganisationer med FN-bakgrund för 2025–2027 för att stödja organisationernas basverksamhet och kommunikations- och utbildningsverksamhet. Fem organisationer kommer att få stöd.

Forumet för förvaltning av internet (Internet Governance Forum, IGF) är den primära scenen för olika intressentgrupper att diskutera internationell digital politik och förvaltning av internet. Finland har tillsammans med Nederländerna och Tyskland bekräftat sitt fortsatta stöd till forumet genom att bevilja forumet finansiering på sammanlagt cirka 550 000 euro år 2024.

Utrikesministeriets kommer att stärka beskickningsnätverket ytterligare, vilket innebär att ministeriet öppnar ett tredje generalkonsulat i Förenta staterna. Generalkonsulatet etableras i Houston i delstaten Texas.

Europadomstolen meddelade den 17 december 2024 en dom i ett ärende som gäller före-ningsfrihet. Europadomstolen ansåg enhälligt att Finland inte har kränkt artikel 11 (mötes- och föreningsfrihet) i Europakonventionen. Europadomstolen avvisade klagomålet som gällde artikel 14 i Europakonventionen (förbud mot diskriminering).

I samband med JEF-mötet i Tallinn den 16 december meddelade länderna med kust mot Östersjön och Nordsjön att de kommer att genomföra regelbundna försäkringsbevisinspektioner av de oljetankrar som används av Ryssland. Inspektionerna kommer att ske på de så här kallade skuggfartygens rutter i Engelska kanalen, Danmarks sund och i Finska viken. Därtill kommer länderna att införa allt fler sanktioner mot oljetankrar som hör till den ryska skuggflottan.

I det 15:e sanktionspaketet riktar EU sanktioner mot nya ryska militärt, politiskt eller ekonomiskt inflytelserika aktörer. Paketet är EU:s svar på Rysslands fortsatta anfallskrig och attackerna mot civila mål i Ukraina. Sanktionerna gäller också skuggflottan. EU varnar för den försämrade affärsmiljön och uppmanar företagen att överväga att dra sig ur affärsrelationerna och avstå från ny affärsverksamhet med Ryssland. Sanktionsförteckningarna är de första som EU har arbetat fram enligt det nya sanktionssystem som upprättats med anledning av Rysslands destabiliserande åtgärder (sanktionssystemet mot ryska hybridhot). Upp på förteckningen förs personer som är ansvariga för att ha genomfört Rysslands destabiliserande politik i medlemsländerna eller i tredjeländer.

Bland de sanktionerade finns bland annat företrädare för det belarusiska rättsväsendet, fängelsechefer och aktörer som anses ha gjort sig skyldiga till allvarliga brott mot de mänskliga rättigheterna och försvagat demokratins tillstånd i Belarus. EU-länderna godkände de ytterligare sanktionerna den 16 december.