Slumskolan ger barnen en barndom

I Bangladesh börjar många barn arbeta i sjuårsåldern och gifter sig när de är tio. Under sådana omständigheter blir barndomen kort och skolgången minimal.

Fidan slummikoulun oppilas Aka Begam harjoittelee koruompelua. Fidan slummikoulussa opetetaan myös paljon kädentaitoja. Kuva: Olli MoilanenI Fidas slumskola får man bland annat lära sig hantverk. Det här är Aka Begam som övar dekorationssömnad. Foto: Olli Moilanen

Slummens barn har många orsaker att avbryta skolan. Deras föräldrar kan skicka ut dem i arbetslivet för att bidra till familjens överlevnad. Många flickor gifts bort i de tidiga tonåren, vilket betyder att de flyttar hem till sina mäns familjer, och hinner inte gå i skola på grund av uppgifterna i sina nya hem. Enligt lagen i Bangladesh får flickor inte gifta sig om de är yngre än 18 år och pojkar ska vara minst 21. Men i slummen följer man inte lagen.

Därför är det så viktigt att skolprojekt också söker upp elevernas föräldrar och andra vuxna i samhället. En av Fida Internationals slumskoleprojekts stora utmaningar är att få elevernas föräldrar övertygade om att det är viktigt att barnen får en utbildning.

”Barnen är kärnan för vår verksamhet, men en bredare utveckling av samhället gör att projektet blir hållbart” förklarar projektkoordinator Jari Laukka.

Föräldrarna också till svars

Fidaprojektet tar sig an utmaningarna genom att försöka skapa omständigheter som är gynnsamma för skolgång, så väl i skolorna som i omgivningen.

”Föräldrarna är inte utbildade. Ofta förstår de inte varför barnen ska gå i skola. Och de förstår sig inte på varför man ska göra läxor. Vi försöker lära föräldrarna att se till att barnen gör sina läxor” berättar Laukka.

Lärarna träffar regelbundet elevernas föräldrar vid föräldramöten. Där har man försökt föra fram budskap, bland annat om barnarbetskraft, med hjälp av skådespel.

Föräldrarna och andra vuxna i samhället får också råd om hälsofostran. Fida utbildar volontärer som lär vuxna att fästa vikt vid hygien, rent vatten och andra saker som utvecklar samhället och hälsan.

Hälften av eleverna arbetar

Ändå är det många av slumskolans elever som avbryter skolan före de gått ut den, dvs. före femte klassen. Och tyvärr arbetar också många av dem på deltid vid sidan av skolgången, berättar slumprojektledaren Tapoti Mondal.

”Ungefär hälften av våra elever arbetar. Familjerna är fattiga och behöver pengarna. Till och med sjuåringar arbetar” berättar Mondal.

Men det finns positiva tecken. ”En flicka gifte sig men fortsatte ändå att komma till skolan. Vi var väldigt glada” säger Mondal.

Maten bidrar till undervisningens kvalitet

Skolan är helt kostnadsfri. Eleverna behöver varken betala för skoluniformer, mat eller skolböcker. I de statliga skolorna kostar allt detta för eleverna, vilket gör att de annars avgiftsfria skolorna ändå är för dyra för fattiga barn att gå i.

Fidas skola utvecklar hela tiden sin undervisning genom att utbilda nya lärare. Vissa grundläggande faktorer påverkar också utbildningen.

”Vi serverar barnen både frukost och lunch. Då behöver de inte vara hungriga i skolan” berättar Laukka.

Man fäster särskild uppmärksamhet vid nyttig mat så att barnen ska hållas friska. Primärvård är också gratis.

”Två gånger i månaden kommer en hälsovårdare till skolan. En gång om året blir barnens hälsa grundligt undersökt. Om barnen blir sjuka betalar vi för vården” säger Mondal.

Också skolbyggnaden är ändamålsenlig. Slumskolan flyttade i början av året in i en splitterny byggnad som har byggts för Fida av Salmela-Yhtiöt, kända för sina Hesburgerrestauranger.

Olli Moilanen

Lisää kuvia

Urmi Aktar
Jari Laukka
Tapoti Mondal

Tusen människor flyttar till slummen varje dag

Dhakas slumområden växer med enorm hastighet: varje dag flyttar cirka tusen människor in från landsbygden, och de flesta slår sig ner i slummen. De kommer från olika delar av landet, och de flyttar också ofta från ett slumområde till ett annat.

Slummiasumus Satarkulissa Dhakan laitamilla. Talossa asuu useita perheitä. Yhdellä perheellä on yksi huone, keittiö ja vessa ovat ovat jaettuja. Kuva: Olli MoilanenSlumbosättning i Satarkul i Dhakas utkanter. I huset bor många familjer. Varje familj har ett rum men kök och toalett är gemensamma.

”Till skillnad från samhällena på landsbygden finns det ingen stark kollektivkänsla i slummen, vilket gör vårt arbete svårare” berättar Jari Laukka som koordinerar Fidas slumprojekt i Dhaka.

Slumområden är oftast uppförda utan tillstånd. Ibland jämnar polisen kåkstäderna med marken.

Fidas slumutvecklingsprojekt försiggår i Satarkul i Dhaka, som är en mera etablerad slum. Bland de korrugerade plåtskjulen finns också betongbyggnader.